Positiva följder av att sortera ut matavfall
När en separat sortering av matavfallet infördes blev även sorteringen av förpackningsavfall bättre, och den totala avfallsmängden per hushåll krympte. Det är resultatet från Vellinge kommun, som år 2012 införde en separat sortering av hushållens matavfall.
Effekten av nyordningen i Vellinge har studerats av två forskare från Lunds universitet, Jurate Miliute-Plepiene från universitetets centrum för hållbarhetsforskning Lucsus och Andrius Plepys från Internationella miljöinstitutet.
– Vi kunde se att den totala mängden hushållsavfall minskade med 10-20 procent, vilket motsvarar omkring 50 kilo per person och år, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Minskningen i avfallsmängd kan inte förklaras med några förändringar i inkomster, sysselsättning, avfallstaxor, infrastruktur etc i Vellinge sedan 2012. Tvärtom har turismen ökat, vilket borde ha lett till ökade avfallsmängder.
– Men minskningen stämmer med andra internationella studier, som också visat att om man börjar sortera en viss sorts avfall så förbättras resultatet även för andra typer av avfall, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Hon tror att när människor väl börjat lägga potatisskal, äppelskruttar, kaffesump och andra matrester i en särskild påse, så blir det lättare att samla torra sopor av plast, papp och metall i en annan behållare. Den behållaren kan man sedan ta med sig till kommunens återvinningsstation, där de olika materialen sorteras upp var för sig.
Lundaforskarna gjorde också en enkät som besvarades av 117 Vellingebor, varav över 90 procent sa sig sortera ut matavfall. Fyra av tio svarande ansåg att det nya sorteringssystemet fått dem att minska mängden matavfall. Sedan de sett hur mycket mat som gått till spillo har de velat minska detta onödiga matsvinn, framför allt för miljöns skull.
– Vi kan inte säga att det är enbart sorteringen av matavfall som lett till de minskade avfallsmängderna i Vellinge kommun. Det skulle kunna finnas andra faktorer, som ändringar i livsstil – att man äter mer ute till exempel – eller ett allmänt ökat miljömedvetande. Men de har definitivt spelat en roll! menar lundaforskarna.
Jurate Miliute-Plepiene nås på tel 046-222 80 83 och e-adress
jurate.miliute-plepiene@lucsus.lu.se.
Ingela Björck, kommunikationsavdelningen, Lunds universitet
Taggar:
