Prästen - från herde till VD
I tider då även kyrkan måste kvalitetssäkras och genuscertifieras blir prästen VD snarare än herde. Det menar diakonen Stig Linde som i dagarna har disputerat i socialt arbete vid Lunds universitet.
En gång i tiden hade svenska kyrkans prästerskap lika stor kontroll över sin verksamhet och församlingsborna som ayatollorna i Iran. På 1800-talet lättades kontrollen upp och individen fick större inflytande, men fortfarande fanns en tydlig ämbetshierarki, från biskopen och neråt. I nattvards- och konfirmationsförhör, lysnings- och husförhör kontrollerades den enskildes tro.
När kyrkan skiljdes från staten år 2000 bröts slutligen denna hierarki och stiftet upphörde att vara arbetsgivare år prästerna.
Stig Linde har undersökt vad som händer när moderna modeller för granskning och kvalitet ska implementeras på mångsekelgamla organisatoriska traditioner.
– Det finns ett såväl organisatoriskt som ideologiskt motstånd inom kyrkan mot granskningssamhällets krav, säger han.
Det organisatoriska motståndet ligger i att kyrkan inte, tvärtemot vad många tror, fungerar hierarkiskt. Det spelar ingen större roll vad ärkebiskopen ålägger församlingarna eftersom dessa i hög grad är självständiga.
De kyrkoherdar som trots allt tar till sig de nya sätten att styra sin församling gör det för att stärka sin auktoritet som kompetent verksamhetschef: De tar på sig en chefsroll som alltmer liknar den moderne VD:ns istället för den andlige ledarens. Mer chef för en arbetsorganisation än en herde för sin hjord, kan man säga.
– Granskningarna har i och för sig ett gott syfte men det finns en risk att församlingarnas kärnverksamhet kommer i skymundan när de ska moderniseras och bli målrationella resultatenheter, säger Stig Linde.
Motståndet mot granskningssamhället finns också på det ideologiska planet. Exempelvis motsätter sig många diakoner att föra statisk över och dokumentera sin verksamhet.
- Man menar att diakoni är en privatsak mellan diakonen och den enskilda personen, säger Stig Linde. Men detta är ett synsätt som kommer att ifrågasättas. Särskilt som kyrkan utökar sin sociala verksamhet och blir alltmer beroende av externa bidragsgivare som kräver noggrann redovisning.
Men trots ett visst motstånd så granskas en församling mer i egenskap av arbetsgivare, kulturminnesvårdare, fastighetsägare och mycket annat, än som kyrka. Statens granskning av kyrkan mycket mer omfattande än kyrkans egen granskning av sin verksamhet.
- Intressant, tycker Stig Linde, som ställer sig frågan hur fri kyrkan egentligen är från staten.
För mer information tala med Stig Linde på telefonnummer 070-302 21 41, eller stig.linde@soch.lu.se.
Avhandlingen ”Församlingen i granskningssamhället” lades fram den 22 oktober vid Socialhögskolan i Lund.
Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28 0701-47 27 40
Taggar:
