Räkningen av sjöfåglar når klimax i helgen
Vinterinventeringen av sjöfåglar görs i år för 50:e året i rad. Den huvudsakliga räkningen sker kommande helg, den 16–17 januari. Den internationella inventeringen äger rum på ungefär 25 000 platser i över 100 länder. I Sverige räknas sjöfåglar på 600–700 platser längs kusterna i söder, och Lunds universitet samordnar fågelräkningen med stöd av Naturvårdsverket.
Projektledare är Lundaforskaren Leif Nilsson, som varit med från starten för 50 år sedan och känner till utvecklingen.
Mildare vintrar förklarar ökning
– De flesta övervintrande arterna i Sverige visar en markant ökning, undantaget är alfågeln. En mycket stor del av ökningen av svenska sjöfåglar under vintern kan förklaras av mildare vintrar, säger Leif Nilsson.
Motsvarande utveckling märks internationellt. Generellt visar de flesta arter en ökning inom vår del av Europa. Mildare vintrar har lett till att sjöfåglar inte behöver flytta särskilt långt.
Problem för alfågeln i Östersjön
Utvecklingen för sjöfåglar i och kring Östersjön är däremot mindre ljus. I vinter görs en särskild satsning på att totalinventera Östersjön, något som bara skett två gånger tidigare, i början av 1990-talet samt 2007–2009. Kartläggningen görs med flyg som utgår från flera länder runt Östersjön. Flyginventeringen täcker även delar av Västerhavet och Nordjön.
– I början av 1990-talet fanns förmodligen mer än 4 miljoner alfåglar i Östersjön. Vid den senaste inventeringen beräknades antalet till cirka 1,4 miljoner, en mycket drastisk minskning. På samma sätt har man konstaterat att antalet ejdrar minskat i Östersjön, säger Leif Nilsson.
Praktisk nytta av resultaten
Resultaten från fågelräkningen i enskilda länder rapporteras till frivilligorganisationen Wetlands Internationals huvudkontor i Nederländerna, och används inom naturvårdsarbetet:
• Resultaten bildar underlag för att skydda de viktigaste övervintringsplatserna för olika arter. De används för att välja områden enligt våtmarkskonventionen eller för EU:s Natura 2000-program.
• Resultaten gör att man kan följa beståndens utveckling och i ett tidigt skede få en varning om någon art minskar kraftigt.
• Inventeringarna används som en indikator på miljötillståndet i EU:s havsområden för det marina direktivet.
För mer information
Leif Nilsson, projektledare
Lunds universitet, biologiska institutionen
046-2223709
070-5255709
leif.nilsson@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.olsson@science.lu.se
046-2227186
Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Taggar:
