Rödbetor stoppar mygg
Forskare från Sverige och USA har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt för att bekämpa mygg. Ämnet, geosmin, är extremt dyrt och svårt att få tag på. Upptäckten ändrar på det.
VIDEO MED FORSKARNA MARCUS STENSMYR OCH NADIA MELO. FRI ATT ANVÄNDA https://youtu.be/AUiq1c7OtDU
Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid University of Washington och Florida International University identifierat doftämnet geosmin som uteslutande attraherar mygghonor. I jakten på en fuktig plats att lägga ägg associerar honorna geosmin med vissa mikroorganismer som de akvatiska mygglarverna äter. Genom att preparera vattensamlingar med geosmin går det att skilja honor från hanar och förhindra att myggen förökar sig.
– På det här sättet går det att bekämpa mygg utan att andra insekter påverkas. Det går att gillra fällor som bara fångar mygg, vattenbehållare som parfymeras med geosmin är oemotståndliga för honorna, säger Marcus Stensmyr.
Ett problem är att syntetiskt geosmin kostar en miljon kronor per gram. Forskarna har emellertid upptäckt att geosmin finns naturligt i saften från rödbetsskal.
Forskarna har gjort fältförsök i Florida i USA och i Brasilien. I Florida använde de syntetiskt geosmin med mycket gott resultat. I Brasilien använde de rödbetsfällor – med lika bra resultat.
Myggburna sjukdomar infekterar varje år omkring 200 miljoner människor runt om i världen. Fler än 700 000 dör. Klimatförändringar har lett till att myggburna sjukdomar ökar ännu mer och sprids till tidigare förskonade områden. Ofta är det fattiga människor som drabbas, som inte har råd att skydda sig och inte vet hur de ska göra.
– Vår upptäckt kan faktiskt hjälpa många. Rödbetor går ju att odla nästan överallt, säger Marcus Stensmyr.
Att använda saften från rödbetsskal är ett billigt, naturligt och miljömässigt hållbart sätt att bekämpa myggor. Inga andra organismer drabbas negativt. Forskarna vill inledningsvis sprida kunskapen bland fattiga befolkningsgrupper i Afrika, Sydamerika och Asien. De räknar också med att fällor av det här slaget lär efterfrågas i myggtäta städer som Miami och Singapore.
– Vi utnyttjar en medfödd preferens hos myggen och därför är det osannolikt att myggen över tid utvecklar resistens, vilket är ett problem med många kemiska metoder, säger Marcus Stensmyr.
Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Current Biology.
Mer information
Marcus Stensmyr, universitetslektor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046 222 37 87
070 365 74 44
marcus.stensmyr@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Taggar:
