Så hittar bromsar mörka kor i mörk omgivning

I fjol belönades lundabiologen Susanne Åkesson tillsammans med forskare i Ungern med Ig Nobel Prize. De fick priset för forskning som visar att mörka hästar lider mer än sina vita artfränder av blodsugande bromshonor. Nu vet forskarna varför djur med mörk, slät päls är särskilt utsatta även när omgivningen är mörk.

När solen skiner på svarta och mörkbruna hästar och nötkreatur reflekteras polariserat ljus. Ett ljus som bromsar (tabanidae) är känsliga för och dras till. Vita djur skyddas till stor del genom att deras päls reflekterar opolariserat ljus. Rönen som publicerades första gången 2010 belönades förra året med Ig Nobel Prize, en utmärkelse som går till forskningsresultat som både roar och tvingar människor att tänka efter.

Professor Susanne Åkesson är verksam vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Nu har hon och hennes kollegor i Ungern gått vidare och tagit reda på hur det kommer sig att bromshonor lätt identifierar de mörka pälsarna bland andra lika mörka fläckar i sitt synfält.  

I en ny studie visar de att bromsarna identifierar mörka kor även om djuren står framför buskage och annan växtlighet där vissa partier är lika mörka som kornas päls. När solen skiner reflekterar kons släta päls mycket polariserat ljus. Det gör inte vegetationen på samma sätt. Löven är oftast matta och glänser inte lika mycket i solen som en mörk, slät päls där stråna pekar åt samma håll.

– I den här studien visar vi att det polariserade ljuset från en mörk päls skiljer sig från polariserat ljus från andra mörka ytor i omgivningen, säger Susanne Åkesson, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.

– Tidigare har vi konstaterat att bromsarna ser och attraheras av polariserat ljus, men inte hur polariserat ljus från mörk, slät päls skiljer sig från annat polariserat ljus.  

Vegetationen reflekterar således inte polariserat ljus i lika hög grad som en mörk päls. Därmed ser bromsarna den mörka kon mycket tydligare än bladverk och annan växtlighet.

Forskarna har använt en mörk modellko som placerats framför olika vegetationstyper under olika ljusförhållanden. De har mätt det polariserade ljuset från både växtlighet och modellko. Resultaten visar att när solen skiner på den mörka kon resulterar det i en hög grad polariserat ljus som gör att bromsarna lätt identifierar och hittar den. Resultaten stöds av motsvarande mätningar på en levande svart ko där mätningarna gjorts dels när djuret befinner sig i skugga, dels i solsken.

Det effektivaste sättet för bromshonan att hitta ett värddjur är således att med hjälp av sin syn och känslighet för polariserat ljus leta upp solbelysta, mörka fläckar som reflekterar mycket polariserat ljus. Chansen är stor att sådana fläckar, till skillnad från andra mörka fläckar i omgivningen, är värddjur som de kan suga blod ifrån.

– En mörk ko som badar i solsken och därmed reflekterar mycket polariserat ljus gör det enkelt för bromsarna, säger Susanne Åkesson.

Resultaten har nyligen publicerats i en artikel i Royal Society Open Science.

För mer information
Susanne Åkesson, professor zooekologi
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46 46 222 37 05
+46 70 245 04 23
susanne.akesson@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
 

Taggar: