Samband mellan minskad slutenvård och suicid
Samtidigt som mer resurser i Sverige har lagts på att bygga ut öppenvården inom psykiatrin, minskar antalet vårdplatser i slutenvården kontinuerligt. En studie från Lunds universitet visar ett statistiskt samband mellan färre psykiatriska vårdplatser och högre suicidtal. Studien publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.
Studien i korthet: Epidemiologisk forskning//Peer review-granskad publikation//Kvantitativ studie//Registerbaserad studie//Orsak-verkan-samband//Longitudinell
Efterfrågan på psykiatrisk vård ökar och under 2024 rapporterade Socialstyrelsen över 5,5 miljoner kontakter i den specialiserade psykiatriska öppenvården. Samtidigt har många höginkomstländer, inklusive Sverige, under lång tid minskat antalet psykiatriska slutenvårdplatser. Det pågår ett intensivt arbete, både nationellt och internationellt, med att stärka suicidpreventionen, men i det arbetet har tillgången till slutenvården hittills fått relativt lite uppmärksamhet. Slutenvård är en akutskyddande åtgärd i ett krisläge, med målet att patienten ska få en trygg miljö dygnet runt, tillgång till vårdpersonal och den behandling som personen behöver i rätt tid.
– Sedan jag började jobba inom psykiatrin för över 15 år sedan, har jag sett hur slutenvården har förändrats och att vårdplatserna har minskat över tid. Trösklarna för att lägga in patienter har samtidigt höjts och omsättningen på avdelningarna ökar, säger Jonas Berge, docent och psykiatriforskare vid Lunds universitet samt överläkare inom psykiatri vid Beroendecentrum i Malmö, Region Skåne.
Sedan 70-talet har slutenvårdsplatserna minskat med 80-90 procent i Sverige. Från 2015 till 2024 har platserna i vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin undantagen, minskat från 31 till 24 platser per 100 000 invånare. Forskarna ville därför undersöka om antalet suicid har påverkats av denna utveckling och samlade in data från 20 av Sveriges 21 regioner under denna period. Uppgifter om suicid hämtades från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och information om antal psykiatriska vårdplatser och sjukvårdsbudgetar hämtades från Sveriges Kommuner och Regioner.
– Resultatet visar ett statistiskt samband mellan färre psykiatriska vårdplatser och högre suicidtal. Om man teoretiskt översätter sambandet till Sveriges befolkning – cirka 10,6 miljoner invånare år 2024 - skulle en återgång till 2015 års nivå av vårdplatser kunna motsvara 83 färre suicid per år.
Det totala antalet suicid har varit närmast oförändrat över samma tidsperiod trots till exempel mer evidensbaserade metoder inom psykiatrin och utbyggnad av öppenvården. Forskarna bakom studien menar att en tänkbar förklaring är just att vårdplatserna samtidigt har minskat, vilket talar för en stor potential för att förbättra suicidpreventionen ytterligare.
– Ett argument för att minska de slutna vårdplatserna är just sastningen på mer tillgänglig öppenvård, men i vår studie såg vi dock inget samband mellan en högre budget för öppenvården i olika regioner och en minskning av suicid.
Att minskningar av vårdplatser inom slutenvården kan få konsekvenser för suicidnivåer är något som är viktigt att beakta i framtida hälso- och sjukvårdspolitik både i Sverige och i andra höginkomstländer. Frågan om hur vårdens resurser ska fördelas mellan slutenvård och öppenvård och hur vårdsystemet bäst kan utformas för att förebygga suicid, är därför mer relevant än på länge, menar Jonas Berge.
– I framtida studier behöver vi titta närmare på vilka patienter som har mest nytta av slutenvård och när tillgången till vårdplatser verkligen gör störst skillnad.
Kontakt
Jonas Berge, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare inom psykiatri vid Beroendecentrum, Malmö i Region Skåne. Jonas.berge@med.lu.se. Telefonnummer till presskontakt: 076–8318923
Publikation
Psychiatric inpatient bed capacity and suicide mortality in Sweden: a nationwide ecological study, The Lancet Regional Health Europe
Finansiärer
USVE/Region Skåne
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar:
