Skippa socker och stärkelse – lika effektivt vid IBS som rådande rekommendation

Symtomen hos patienter med mag-/tarmsjukdomen IBS förbättrades lika mycket av att äta mindre socker och stärkelse som för dem som följde FODMAP – den idag rekommenderade dieten. Resultaten, som presenteras i en ny studie vid Lunds universitet, visar även att viktnedgången blir större och sötsuget mindre för den som följer dieten med mindre socker och stärkelse.

Kortfakta: klinisk forskning // randomiserad kontrollerad, kvantitativ studie, orsak-verkan-samband //experimentell undersökning, randomiserad intervention //2 grupper med 155 patienter diagnostiserade med IBS

Bodil Ohlsson är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Att hon valt att undersöka just sockers och stärkelses betydelse vid IBS har att göra med en genetikers upptäckt: bland IBS-patienter finns det en överrepresentation av en genetisk variation som hindrar nedbrytning av socker och stärkelse i tarmen.

– ”Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse”, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson.

För några år sedan ledde hon en studie där 105 personer med IBS ingick. I fyra veckor fick de äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet (starch and sucrose-reduced diet). Utöver sötsaker ska hårt processad mat – ”färdigrätter” - undvikas. Den gången visade resultaten att SSRD-dieten minskade IBS-symtomen kraftigt. De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, samt diarré och/eller förstoppning.

Den aktuella studien, vars resultat nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, tar avstamp i en fråga som ingen tidigare forskat på: hur skulle SSRD stå sig mot den rådande kostrekommendationen vid IBS, dieten FODMAP? FODMAP är en striktare, mer reglerad diet där listor på livsmedel som är okej/inte okej noggrant ska följas (se faktaruta). I den dieten ska också gluten och laktos uteslutas.

– Så 2022 påbörjade vi den här studien där vi jämfört SSRD och Low FODMAP. 155 diagnostiserade IBS-patienter är med i studien, lottade till att följa antingen SSRD eller Low FODMAP i fyra veckor. De fick inte lov att redan stå på någon diet, utan åt så att säga ”vad som helst” innan, berättar Bodil Ohlsson.

Deltagarna i båda grupperna skulle följa respektive diets grundprinciper (se faktaruta). Men hur ofta eller regelbundet de åt valde de själva. I båda grupperna, oavsett diet, förbättrades 75-80 procent av patienterna, vilket enligt Bodil Ohlsson ”till och med var bättre än vi förväntat oss”. Dessutom var viktnedgången efter fyra veckor större i SSRD-gruppen. Det var också i den gruppen som sötsuget minskade mest – positivt, eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer, konstaterar Bodil Ohlsson.

– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag! säger Bodil Ohlsson.

Publikation
“A Starch- and Sucrose-Reduced Diet Has Similar Efficiency as Low FODMAP in IBS—A Randomized Non-Inferiority Study”
Nutrients, september 2024, DOI: 10.3390/nu16173039

Kontakt
Bodil Ohlsson, professor i medicin vid Lunds universitet, bodil.ohlsson@med.lu.se, 070-271 26 60

Fakta

IBS: Irritable bowel syndrome (IBS) är en vanlig sjukdom med en förekomst på 4 procent över hela världen. Förekomsten av typiska mag-/tarmsymtom  är så vanlig som 40 procent i befolkningen.  De vanligaste symtomen är uppspänd och gasig mage, magsmärtor och diarré och/eller förstoppning. Besvären blir vanligen värre direkt efter matintag. IBS kan bara diagnostiseras utifrån symtom, inte genom t ex blodprover. Betydligt fler kvinnor än män har IBS, men forskarna vet inte varför.

FODMAP: Den sedan många år etablerade behandlingen vid IBS. Dieten har lågt innehåll av fermenterbara kolhydrater, sackarider. Även polyoler utesluts. Fokus ligger på uteslutning/minskning av gluten, laktos, fruktos (mer än glukos), fruktaner (t ex vete och lök), galakto-oligosackarider (t ex baljväxter). Polyoler används som sockerfria sötningsmedel i bl a godis, tuggummi och tabletter. Fermenterbara kolhydrater leder till ökad vattenhalt i tunntarmen och produktion av gas i tjocktarmen, vilket ger utspänd buk och påverkade avföringsvanor.

SSRD: Dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker De största skillnaderna mellan FODMAP och SSRD är att SSRD tillåter intag av fruktan, fruktos, laktos och sötningsmedel, medan FODMAP är mindre strikt när det gäller sackaros och stärkelse.

Källa: Bodil Ohlsson, Lunds universitet

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: