Skolledare blev forskare och granskade demokratin i skolan
Hur handskas skolan med diskriminering och kränkningar? Hur gör man för att alla elever ska få samma möjligheter att delta och påverka i skolan? Två skolledare från Lund har granskat skolans demokratiska uppdrag. Nu presenterar de sina resultat i doktorsavhandlingar inom ämnet rättssociologi.
Skolan har två uppdrag. Det ena är givetvis att höja elevernas kunskap. Det andra handlar om att fostra eleverna till goda demokratiska medborgare. När Lunds skolor bestämde sig för att utveckla demokratiuppdraget ville Ulf Leo och Lars Persson slå två flugor i en smäll; analysera skolornas arbete och samtidigt skaffa sig en doktorstitel inom rättssociologi – ett ämne där man studerar de normer som ligger till grund för hur vi efterlever olika lagar och regler. Lars Persson fokuserade sina studier på lärarna och 24 olika demokratiprojekt inom Lunds för-, grund- och gymnasieskolor. Trots att demokratiuppdraget kan låta luddigt så hade lärarna inga problem med att hitta på projekt kring detta, berättar Lars Persson. Men inget projekt det andra likt. De kunde handla om allt från att skaffa en vänklass i Rosengård till att personalen granskade sig själv ur ett genusperspektiv. Men Lars Persson hittade tre gemensamma huvuddrag i lärarnas demokratiarbete: att bli bättre på att se barnen; att blir mer kritiska i granskningen av sig själva och att öka medvetandet om demokratifrågorna. - Sammanfattningsvis kan man säga att pedagogerna visade starka etiska drivkrafter i sina arbeten med överföra demokratiska värden till eleverna, säger han. Ulf Leo studerade hur rektorerna uppfattar demokratiuppdraget men också om vilka normer som styr rektorernas handlingar. - Ett problem i rektorsuppdraget är att det finns så många handlingsanvisningar som rektorerna ska följa att det blir omöjligt för dem att leva upp till alla, säger Ulf Leo. De ska leda och fatta beslut, medla i konflikter och delta i den dagliga verksamheten. Kort sagt de har många förväntningar på sig från såväl eleverna som föräldrarna och lärarna. Men det är framför allt lärarnas förväntningar som rektorerna strävar efter att leva upp till. Det är en av slutsatserna i Ulf Leos forskning. - Detta behöver inte vara ett problem men det kan bli det när lärarnas bästa inte är det samma som elevernas bästa, säger Ulf Leo och nämner rektorernas schemaläggning som exempel: - Det är nog inte helt ovanligt att en rektor oftare anstränger sig mer för att ge lärarna ett bra schema än att se vad som är bäst ur inlärningssynpunkt för eleverna. Efter avslutad disputation ska doktoranderna tillbaka till skolvärlden. På vilket sätt kommer avhandlingen att påverka deras framtida arbete? - Som rektor är man mycket en ”doer”, säger Ulf Leo. Nu tror jag att jag kommer se på rektorskapet själv utifrån på ett annat sätt. Lars Persson disputerade den 16 april med avhandlingen ”Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling.” Han nås på 046-35 65 51 eller lars.persson@soclaw.lu.se Ulf Leo disputerar den 5 juni med avhandlingen ”Rektorer bör och rektorer gör”, nås på 046-2220892 eller ulf.leo@soclaw.lu.se
Taggar:
