Tänderna avslöjar forna tiders klimat
Tänderna hos växtätande däggdjur berättar i detalj om klimatet där djuren lever och om lokala klimatförändringar. Genom att studera tänderna kan forskare nu visa att det är återkommande, vädermässigt svåra förhållanden, som bidrar till att olika fysiologiska egenskaper och funktioner utvecklas och genomgår en evolution.
Professor Janne Rinne, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegor vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Helsingfors universitet studerat tänderna hos stora växtätare i 13 olika nationalparker i Kenya. Genom att lägga in parametrar för bland annat nederbörd, temperatur och växtlighet i en statistisk modell som sträcker sig över 60 år kan forskarna påvisa hur skiftningar i klimatet har bidragit till hur däggdjurens tänder har utvecklats.
Resultaten visar att evolutionen av viktiga fysiologiska funktioner, exempelvis tänders egenskaper, till stor del beror på yttre förhållanden som avviker från de normala. Klimatmässiga förhållanden som kan betraktas som genomsnittliga har mindre betydelse.
Avvikelser såsom torka, extrem nederbörd och kraftiga temperaturskiftningar har inneburit att växtätarna periodvis tvingats äta annat än sin favoritföda. Detta går att avläsa på deras tänder. Strukturen avslöjar hur de har använts, exempelvis om djuren har tuggat mjukt och saftigt gräs eller hårda, träaktiga buskar. Genom att undersöka växtätarnas tänder har forskarna upptäckt att klimatet har skilt sig åt mellan geografiskt närliggande områden.
- Det finns en debatt som har pågått länge om huruvida det är extrema eller genomsnittliga yttre förhållanden som är de viktigaste krafterna bakom evolutionen. Våra resultat visar att den viktigaste faktorn kan vara återkommande svåra förhållanden, säger Janne Rinne, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i Lund.
Forskarnas metod kan användas för att med stor säkerhet fastställa hur klimatet har varit under olika historiska perioder.
- Tänderna är oftast väl bevarade i fossila fynd och kan därmed användas med den statistiska modellen för att uppskatta klimatet och växtligheten under tidigare epoker i historien, säger Janne Rinne.
De nya rönen publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
För mer information
Janne Rinne, professor
Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
+46-46-222 40 19
janne.rinne@nateko.lu.se
Presskontakt
Jan.olsson@science.lu.se
046-2227186
Taggar:
