Tio gånger mer död botten i Östersjön

Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. Forskare från bland annat Lunds universitet kan i en ny studie konstatera att de döda havsbottnarnas storlek har ökat tiofaldigt under de senaste 115 åren.

Ett internationellt forskarlag rapporterar nu att omfattningen av syrebrist i Östersjöns bottenvatten har blivit mer än tio gånger större de senaste 115 åren. Ytan med döda bottnar har ökat från 5 000 kvadratkilometer år 1900 till drygt 60 000 kvadratkilometer under år 2012. Tillräckligt med syre i havets bottenvatten är nödvändigt för ett välfungerade ekosystem med få giftiga algblomningar. Brist på syre leder till att de djur som lever på bottnen dör.

Professor Daniel Conley vid Lunds universitet är en av forskarna som arbetat med studien. Tillsammans med två danska och en svensk forskare har han utvecklat en ny metod som använder spridda syremätningar för att visa hur syrehalterna har förändrats under det senaste seklet. Studien analyserar de olika processer som påverkar syrgashalten i bottenvattnet.

– Vi visste sedan tidigare att de djupare delarna av Östersjön har varit drabbade av syrebrist under lång tid. Med vårt nya angreppssätt kan vi skilja på effekter av klimat, saltvatteninflöde och näringsämnen, faktorer som på olika sätt påverkar mängden syre i vattnet, säger Daniel Conley.

Studien visar att tillförseln av näringsämnen är den huvudsakliga orsaken till den syrebrist som råder i Östersjön idag. Forskarna menar att ökningen av syrebrist beror på att mer näringsämnen än tidigare kommer ut i havet på grund av ökad användning av gödningsmedel, intensivare djurhållning, förbränning av fossila bränslen och utlopp från reningsverk. Conley påpekar att undersökningen också visar att den ökade temperaturen i bottenvattnet under senare år har en ytterligare förvärrande effekt.

– Politiker runt Östersjön måste aktivt verka för att den minskning av näringstillförseln som man har enats om i HELCOMs Aktionsplan för Östersjön kan uppnås. Om åtgärderna skjuts längre in i framtiden kommer Östersjöns tillstånd att förvärras ytterligare, säger Daniel Conley.

Den aktuella studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

För mer information, kontakta:

Daniel Conley, professor i biogeokemi
Geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 070-749 43 41, daniel.conley@geol.lu.se

Bildtext:
När syreinnehållet i bottenvattnet blir lågt lever till sist endast bakterier på och i havsbottnen. På bilden syns det så kallade döda lagret, som utgörs av vita svavelbakterier. Foto: Peter Bondo Christensen.

Figurtext:
Syrefattiga havsbottnar. Områden med lågt syreinnehåll (rött) eller inget syreinnehåll (svart) i Östersjön år 1906 (A), 1955 (B) och 2012 (C). Illustration: Jacob Carstensen.

Länk till artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences:
http://www.pnas.org

För ytterligare information:
http://hyper.dmu.dk
http://www.balticnest.org

Taggar: