Urtida jättemask slår längdrekord
Fossilforskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt en gigantisk mask med stora käkar. Masken levde i havet för 400 miljoner år sedan och beräknas ha varit upp till två meter lång. Den nyfunna arten har fått sitt vetenskapliga namn efter en basist i ett amerikanskt hårdrocksband.
Fossilfyndet kommer från sedimentberg i Kanada. Den aktuella maskarten är den största som någonsin har hittats inom gruppen marina, käkförsedda maskar. Dessa djur är normalt sett tämligen små, mellan några centimeter och decimeter. Men det nya fossilfyndet vittnar om en ovanligt stor mask. Kroppen beräknas ha varit mellan en och två meter lång.
– Det är endast käkarna som bevarats av djuret, och de är väldigt mycket större än vad som är normalt för dessa fossil, säger Mats Eriksson, geologiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Det var han som tillsammans med en forskare i Kanada och en forskare i England fick korn på det aktuella fossilet. Då hade maskresterna legat oupptäckta under ett antal år på ett museum i Toronto, efter att berggrundsprover hade samlats in vid ett fältarbete 1994 i provinsen Ontario.
Den gigantiska maskarten, som fått namnet Websteroprion armstrongi, levde i havet. Men det är osäkert vad den livnärde sig på. Forskarna tror att den kan ha varit både rovdjur och asätare, med tanke på käkarna.
En intressant aspekt av fyndet är att det visar att gigantism förekom redan för 400 miljoner år sedan. Gigantism är ett fenomen inom evolutionen där en ovanligt stor kropp kan leda till konkurrensfördelar gentemot andra arter.
– Vår studie visar att detta fenomen med gigantism tycks ha varit begränsat till en viss evolutionär gren bland de käkförsedda maskarna, säger Mats Eriksson.
På så sätt kan en flera hundra miljoner år gammal mask bidra till kunskapen om både djurlivet på jorden i det förflutna och om evolutionen som process. I förlängningen är den här typen av paleontologisk kunskap mycket viktig när man försöker förstå och bevara den biologiska mångfalden idag, konstaterar Mats Eriksson.
De tre forskarna bakom den aktuella studien gillar för övrigt musik och har därför gett masken sitt vetenskapliga namn inspirerade av en basist, Alex Webster, i ett amerikanskt hårdrocksband.
För mer information, kontakta:
Mats Eriksson, professor
Geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046 – 222 96 02
mats.eriksson@geol.lu.se
Taggar:
