Yngre kan ha lika svårt för digital teknik som äldre
Den vanliga föreställningen att äldre generellt är skeptiska mot ny teknik utmanas i en ny avhandling från Lunds universitet. Tvärtom visar många äldre personer intresse för teknik, särskilt när den upplevs som meningsfull, lätt att använda och relevant i vardagen.
Snabbfakta om avhandlingen: Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier, om hur människor i åldersgrupperna 30–39, 50–59 och 70–79 uppfattar, använder och anpassar sig till digitala lösningar. Studierna baseras på nationella enkätundersökningar (den första omfattade 2 121 deltagare) och fokusgruppsintervjuer (15 deltagare från samtliga tre generationer). Det är inte åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan andra faktorer som formar användningen.
– Attityderna varierar mer inom generationerna än mellan dem. Äldre tycker det är viktigt att få något tillbaka, de vill se nyttan med tekniken. Yngre ser mer lättvindigt på det men kan också vara skeptiska, säger Jens Offerman, forskare vid Lunds universitet.
Hans studier visar att utbildningsnivå och positiva attityder till teknik har större betydelse än ålder. Personer som betraktade tekniken som ett stöd för självständighet, tidsbesparing eller social samhörighet upplevde i högre grad att de var digitalt inkluderade.
30-åringar väljer inte sociala medier eller välfärdsteknik när de får frågan vad de skulle välja för att åldras aktivt, utan traditionell teknik som till exempel hushållsapparater.
– Teknik kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande genom hela livet och hjälpa människor att få ett mer socialt liv. Men studien visar att personer i alla åldrar upplevde att de tappade intresset för den digitala tekniken om det blev för komplext och om de saknade tydlig information om hur den fungerade.
Jens Offermans studier visar också hur anpassningsbara människor är och hur teknikanvändning kan förändras väldigt fort vid en kris, som till exempel under Covidpandemin.
– Bland 3 000 respondenter ökade användningen av digital teknik i alla åldersgrupper med 60 procent, främst hos de äldsta. Tydligaste var det gällande kommunikation, inköp och tillgång till offentliga tjänster.
Men trots dessa beteendeförändringar förblev de grundläggande attityderna till teknik i stort sett oförändrade.
– Den digitala klyftan kan inte enbart förklaras av tillgång till teknik, utan handlar också om individuella prioriteringar, intressen och tillgång till stöd. Det är ett samhällsansvar att säkerställa att tekniken stärker självständighet, delaktighet och jämlikhet för alla. Tekniken måste anpassas efter oss genom hela livet och designas tillsammans med användare i alla åldrar, avslutar Jens Offerman.
Kontakt
Jens Offerman, doktor i Åldrande och hälsa vid Lunds universitet och profilområdesmedlem Proaktivt åldrande, 073-5034592, jens.offerman@med.lu.se.
Finansiering
Ribbingska Minnesfonden och Forte.
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar:
