Aggressiv bakterie kan skydda mot livshotande infektioner
Ett ämne som produceras av den aggressiva bakterien Pseudomonas aeruginosa hindrar andra bakterier från att få fäste. Det visar studier gjorda av Maria Pihl, civilingenjör i teknisk biologi och doktorand vid Avdelningen för oral biologi på Malmö högskola. Nu finns det förhoppningar om ämnet i framtiden kan användas för att förebygga infektioner i samband med peritoneal dialysbehandling.
Fredagen den 25 mars disputerar Maria Pihl på avhandlingen ”Microbial biofilms on peritoneal dialysis catheters” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Det finns cirka 8 000 patienter i Sverige som behandlas för njursvikt. Drygt tio procent av dem använder sig av så kallad peritonealdialys för att rena blodet från slaggprodukter som annars skulle utsöndras via urinen. Metoden innebär att bukhålan fylls med dialysvätska via en kateter som opereras in i bukhålan. Dialysvätskan drar ut vätska och slaggprodukter från blodet och töms sedan via samma kateter. Men katetern kan också bli en väg in till bukhålan för bakterier som kan orsaka bukhinneinflammation, en både smärtsam och i vissa fall direkt livshotande infektion.
Resultatet från en studie där sjutton katetrar undersöktes visar emellertid att förekomsten bakterier inte alltid innebär att patienten blir sjuk. På tolv av de undersökta katetrarna upptäcktes bakterier utan att patienten hade några symtom på infektion.
En av de bakterier som upptäcktes i denna studie var hudbakterien Staphylococcus epidermidis.
– Det är den vanligaste bakterien i samband med infektioner i till exempel implantat. Men den är relativt lätt att behandla med antibiotika, säger Maria Pihl. En annan bakterie som förekommer i dessa sammanhang är Pseudomonas aeruginosa.
– Även den är vanlig, men den ger svårare infektioner. Antibiotika är inte lika effektivt och det innebär att man ofta måste ta bort katetern.
Maria Pihl och hennes kolleger sammanförde dessa båda bakterier och odlade dem i en så kallad biofilm. De upptäckte då att stafylokocken försvann. Det berodde på att Pseudomonasbakterien producerade ett ämne som gjorde att stafylokocken lossnade från biofilmen.
– Vi tror att det ämnet är en sockerart, men det krävs mer forskning innan vi kan säga det säkert.
Pseudomonasbakterien producerar tre olika extracellulära sockerarter och ämnet ska nu identifieras för att avgöra om det är ett av dessa socker som hindrar andra bakterier från att få fäste. Nästa steg blir sedan att utveckla en förebyggande behandling av infektioner i samband med peritonealdialys.
– Ämnet skulle kunna läggas som en ytbehandling på katetern. Men det återstår mycket arbete innan vi är där. I nuläget vet vi inte om det fungerar på människor, säger Maria Pihl som menar att ämnet också skulle kunna användas för att förebygga infektioner i andra typer av implantat, exempelvis höftledsproteser och tandimplantat.
Maria Pihl disputerar med sin avhandling Microbial biofilms on peritoneal dialysis catheters kl 09:15–12:00 den 25 mars. Plats: Aulan, Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola, Smedjegatan 16, Malmö.
För mer information: kontakta Maria Pihl på 040-665 84 94 eller maria.pihl@mah.se
Evelina Mildner Lindén, presskontakt på informationsavdelningen, Malmö högskola
070-481 91 21, evelina.linden@mah.se, www.mah.se
Kort om Malmö högskola: Sedan starten 1998 har Malmö högskola vuxit till landets största högskola, och är med sina cirka 25 000 studenter större än flera universitet. 2009–2012 prioriterar Malmö högskola tre kunskapsfält inom forskningen: Samtidsstudier (Nya medier, Migration, Urbana studier samt Idrott i förändring), Lärande i framtidens skola (Utbildningsvetenskap) och Hälsa och välfärd (Oral hälsa, Biofilm och biomedicinsk teknologi samt Social hälsa och medicin).
Taggar: