Asylsökande känner sig behandlade som kriminella vid avslag

I forskningsprojektet ”Migrants' experiences of forced return” har Daniela DeBono, Sofia Rönnqvist och Karin Magnusson intervjuat migranter som sökt asyl i Sverige men fått avslag och beslut om avvisning. De berättar om upplevelsen att bli behandlad som en kriminell utan att ha begått brott, och de psykosociala effekterna av att leva i limbo. Endagskonferensen Migrants’ Experiences of Forced Return from Sweden hålls fredagen den 12 juni, då finns Katrine Camilleri, jurist från Malta med fokus på flykting- och människorättsfrågor, på plats för att kommentera resultaten.

 Det här är en grupp som vi aldrig pratar med, aldrig lyssnar på. Minuten efter beslutet om avvisning hamnar de i ett nytt tillstånd – deras livsutrymme blir mindre och mindre. Vi har analyserat vilka mönster och gemensamma trender som finns i deras erfarenheter, för att kunna föra diskussioner om vad som kan göras annorlunda och bättre, säger Daniela DeBono, projektledare för forskningsstudien.

I undersökningen ingår 25 flyktingars berättelser om upplevelserna av att söka asyl och få avslag, av tiden i förvar i Sverige, och i några fall om erfarenheterna av att återvända till landet de lämnat. Det handlar om hur deporteringsprocessen uppfattas av dem som möter den, och vad det innebär ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv. I studien ingår också intervjuer med personer som arbetar med avvisningsfrågor.

I forskningsresultatet är det särskilt tre erfarenheter som sticker ut och försvårar migranternas situation:

I limbo

Flyktingarna befinner sig i limbo eftersom de inte kan påverka sin egen situation. De kan bara begränsat delta i samhällslivet och är ofta rädda för vad som väntar när de har återvänt. Känslan av att befinna sig i limbo har negativa psykosociala effekter på de intervjuade.

– Det är väntat att det inte går smärtfritt eftersom det finns en inbyggd friktion – de asylsökande vill stanna i Sverige, medan Sverige vill deportera dem så fort som möjligt. Samtidigt är viktigt att prata med människorna som ska deporteras för att höra hur systemet uppfattas, säger Karin Magnusson.

Som en kriminell

Studien visar att de asylsökande upplever att de blir behandlade som om de vore kriminella. Utvisningen uppfattas som ett straff, och det faktum att de blir inlåsta påverkar deras psykiska hälsa negativt.

Ett komplext system

Det sista problemet är att deporteringsprocessen upplevs som obegriplig, svår att förutsäga och diskriminerande.

– Systemet är så komplext att till och med vi som har jobbat med det här forskningsprojektet i 1,5 år har svårt att se hur det fungerar. För migranternas skull är det viktigt att öka transparensen, men också för rättssäkerheten, det behöver bli lättare att få insyn säger Sofia Rönnqvist.

Endagskonferens 12 juni

Endagskonferensen Migrants’ Experiences of Forced Return from Sweden hålls i Orkanen fredagen den 12 juni. Konferensen är öppen för media. Förutom forskargruppen är Katrine Camilleri, jurist från Malta med fokus på flykting- och människorättsfrågor, på plats för att kommentera resultaten. Katrine Camilleri fick Roland Berger Human Dignity Award 2015. Forskningsprojektet är delfinansierat av Europeiska Återvändandefonden. 

Tid och plats: 12 juni, kl 9.00-15.30. Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10, sal D222. 

Kontaktpersoner forskargruppen:
Daniela DeBono, 072-5466845
Karin Magnusson, 040-6657120
Sofia Rönnqvist, 040-6658613

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Om oss

I femton år har Malmö högskola satt sin prägel på staden Malmö. Det kan ses symboliskt – Malmö högskola befinner sig mitt i samhället på många plan:Vi bedriver många professionsutbildningar med stark förankring i arbetsmarknaden. Vi har många samarbeten med aktörer i samhället, som myndigheter, företag och organisationer. Genom nära kontakter med dem ser vi till att utbildningarna och forskningen hela tiden utvecklas i samklang med omvärlden. Våra partners kan vi erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster, liksom samarbeten kring forskning och utbildning.

Citat

– Det här är en grupp som vi aldrig pratar med, aldrig lyssnar på. Minuten efter beslutet om avvisning hamnar de i ett nytt tillstånd – deras livsutrymme blir mindre och mindre.
Daniela Debono, projektledare för forskningsstudien