Barn till mammor med intellektuell funktionsnedsättning sviks av samhället

Barn som växer upp med en mamma som har en intellektuell funktionsnedsättning får ofta inte den hjälp de behöver under sin uppväxt. Istället tvingas de ta ansvar för såväl mamman som yngre syskon. Det visar ny forskning från Malmö högskola.

Drygt 4000 barn under 18 år i Sverige växer upp med en mamma som har en intellektuell funktionsnedsättning.
– Att växa upp i den här typen av familj är förvisso inte vanligt, men med tanke på hur situationen är för dessa barn så är situationen allvarlig. Min forskning visar att de här barnen inte på långa vägar får det stöd från samhället de behöver, säger Ingrid Weiber, som disputerar med avhandlingen ”Children in families where the mother has an intellectual or developmental disability”.

Den stora familjehemligheten
Ingrid Weiber har bland annat intervjuat vuxna kvinnor som vuxit upp med en mamma med en intellektuell funktionsnedsättning.
– Gemensamt är att det varit en självklarhet att hemlighålla situationen i hemmet för omgivningen. Det är mycket skam förknippat med att ha en mamma som har en intellektuell funktionsnedsättning, säger hon.

Svikna av samhälle
Kvinnorna vittnar samtidigt om att de, som barn, varit besvikna på att omgivningen inte sett och reagerat på de signaler de sänt om hur illa det var.
– De känner sig svikna av samhället. Varken lärare eller andra vuxna i barnets omgivning har frågat hur de har det trots att de till exempel skolkat från skolan, inte har gjort läxor eller varit dåligt klädda.

Vuxen som sexåring
Att som tioåring vara intellektuellt överlägsen sin mamma är svårt.
– De äldre barnen i dessa familjer får som regel ta över ansvaret för hemmet och de yngre syskonen redan i fem-, sexårsåldern. De tvingas att bli vuxna långt innan de är mogna för det.
Weiber konstaterar att de stora påfrestningarna under uppväxten ofta får konsekvenser för individen på sikt, till exempel i form av ångest och kronisk sjukdom.

Bristande samarbete
Ingrid Weiber har även undersökt vilket stöd samhället erbjuder.
– Flera delar av välfärdssektorn arbetar med att ge stöd till dessa familjer, problemet är att samarbetet mellan de olika sektorerna ofta brister. Mina studier visade även att det finns en osäkerhet vad gäller anmälningsplikten när det gäller barn som kan vara i behov av socialtjänstens insatser.

Familjestödet behöver utvecklas
Studierna visar också att stödet som ges är ineffektivt och att det behövs mer kunskap i välfärdssektorn för att fånga upp och hjälpa dessa familjer.
– Familjestödet behöver utvecklas, inte minst måste man fånga upp barnen och ge dem chans att ensamma få träffa vuxna som de kan tala om sin situation med. Det skulle behövas en grupp runt varje familj för att på bästa sätt hjälpa denna.

Kontakt:
Ingrid Weiber, tfn: 0455 385 451 eller 070 371 2275,  Ingrid.weiber@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: