Bettavvikelser har betydelse för barns och ungdomars livskvalitet
Synliga bettavvikelser har negativa effekter på livskvaliteten, särskilt känslomässigt och socialt. Det konstaterar övertandläkare Lillemor Dimberg i en ny avhandling. Men hon manar samtidigt tandvården till att skynda långsamt. Många avvikelser rättar till sig själv och särskilt yngre barn är rädda för tandläkaren.
Avhandlingen är en studie om förekomsten av bettavvikelser och förändringar av bettavvikelser, allt från mjölktandsbettet (0-5 år) genom växelbettsperioden(6-12 år) och ända fram till det unga permanenta bettet (från 12 år). En grupp bestående av 277 barn från Örebro läns landsting undersöktes och följdes kliniskt från 3 års ålder tills dess de var i genomsnitt 11.5 år. Barnen fick också vid 11.5 års ålder besvara en enkät om munhälsorelaterad livskvalitet.
—Enkäterna visade att barn som är rädda för tandläkaren och som lider av huvudvärk upplevde en sämre livskvalitet än barn som varken led av det ena eller andra. Sambandet mellan bettavvikelser och livskvaliteten var inte alls lika tydligt bland yngre barn, säger Lillemor Dimberg, som är övertandläkare vid avdelningen för tandreglering på Centrum för specialisttandvård i Örebro.
Bettavvikelser kan däremot vara ett stort problem, särskilt för barn i tonåren.
— En genomgång av litteraturen på området visade att framförallt synliga bettavvikelser har en viktig inverkan på livskvaliteten i 13-14-årsåldern. Kanske kan det förklaras av att man blir mer medveten om sitt utseende under tonåren, säger Lillemor Dimberg
Eftersom avhandlingen visade att avvikelserna ofta rättades till av sig själv, rekommenderar Lillemor Dimberg att man väntar med behandling, åtminstone till växelbettsperioden. Bettavvikelser som stora överbett utan att läpparna skyddar tänderna är däremot ett exempel på en bettavvikelse som bör tas om hand då risken för tandskador ökar för dessa barn under sena växelbettsperioden.
Avhandlingens övergripande slutsats är att bettavvikelser har negativ inverkan på den munhälsorelaterade livskvaliteten hos barn och ungdomar, men att frågan är komplex och att det behövs fler studier inom detta område.
— Mitt budskap är att det för det mesta inte är så bråttom att behandla och att man måste göra en individuell bedömning för att se när det passar bäst i livet för den enskilde patienten, säger Lillemor Dimberg.
Kontakta Lillemor Dimberg: lillemor.dimberg@regionorebrolan.se tel 070 6861270.
Magnus Jando, kommunikatör, Malmö högskola, 070-965 53 72, magnus.jando@mah.se
Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.
Taggar: