Bristande vård för våldsdrabbade kvinnor

Sambandet mellan våld och psykisk ohälsa är välkänt. Trots det upplever många kvinnor, som vårdas inom psykiatrin, att deras erfarenhet av våld inte tas på allvar. Det konstaterar Karin Örmon i en ny avhandling från Malmö högskola.

Erfarenhet av våld är vanligt bland kvinnor i Sverige. Studier har visat att nästan hälften av de svenska kvinnorna har varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld efter 15 års ålder. Bland kvinnor som vårdas inom psykiatrin är siffran ännu högre.

Övergrepp döljs i diagnos
– Sambandet mellan våld och psykisk ohälsa är välkänt, ändå finns inga rutiner inom psykiatrin att fråga kvinnor om deras erfarenhet av våld. Det är olyckligt eftersom symptom på övergrepp på så vis kan döljas i psykiatriska diagnoser, säger Karin Örmon, forskare vid Malmö högskola, som disputerar med avhandlingen ”Experiences of abuse during the life course”.

Få berättar om övergrepp
Kvinnor som har varit utsatta för våld drabbas oftare än andra av depression, posttraumatiskt stressyndrom, ångest, självskadebeteende och självmord. Även sömnstörningar, ätstörningar och missbruk är vanligt.
– Trots det är det få av kvinnorna som vårdas inom psykiatrin som berättar för vårdpersonalen om övergrepp som de varit utsatta för, säger Örmon, som själv arbetet som specialistsjuksköterska inom psykiatrin.

Psykiatrin måste ställa frågan
Avhandlingen visar att mindre än hälften av kvinnorna som varit utsatta för fysiskt våld berättar för personalen och av de kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp är det ännu färre.
– Många av kvinnorna menar att deras psykiska ohälsa till stor del är en konsekvens av övergreppen, men trots detta berättar de inte för personalen. Det visar att psykiatrin måste ställa frågan, säger Örmon, som välkomnar Socialstyrelsens nya rekommendationer om att vården ska ställa frågor om våld.

Utbildning av personal behövs
De kvinnor som valde att berätta för vårdpersonalen om övergrepp hade mycket olika erfarenheter. Vissa upplevde tillit, att personalen lyssnade och att de blev bemötta med respekt. Andra kvinnor beskrev en vård som förringade deras erfarenheter, som inte lyssnade eller inte trodde på dem och som istället valde att fokusera medicinering och diagnostik.
– Upplevelsen av vården hänger intimt samman med vem, vilken enskild vårdpersonal, kvinnan möter, konstaterar Örmon.
Hon menar att det behövs utbildning för vårdpersonalen i hur man frågar och talar om våld, men också i hur man skapar en trygg miljö och hur man stöttar den utsatta kvinnan.

Kontakt

Karin Örmon
Tfn: 070 – 89 84 996
karin.ormon@mah.se

Per M Eriksson, kommunikatör Malmö högskola, per.eriksson@mah.se, 040-665 7562

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: