Det krävs nya metoder för att mäta muntorrhet

Muntorrhet är ett stort problem som förr eller senare kan leda till allvarliga skador på tänder och vävnader i munnen. Det påverkar också människors livskvalitet. Men tandvården saknar metoder för att mäta salivens skyddande funktioner.
I sin avhandling har specialisttandläkare Christina Diogo Löfgren undersökt upplevelsen av muntorrhet i olika patientgrupper. Och det är inte självklart att patienter med konstaterat lite salivproduktion har störst besvär.

Att kunna mäta salivens skyddande funktioner är idag inte ett standardförfarande inom tandvården, som saknar säkra metoder för att via saliven tidigt urskilja de personer som riskerar att senare få allvarliga skador.

Nya mätmetoder behövs
– En person som har lite salivproduktion behöver nödvändigtvis inte  besväras av muntorrhet medan en individ som har god salivtillströmning faktiskt kan göra det. Det räcker alltså inte enbart  att mäta mängden saliv för att konstatera muntorrhet.  Vi behöver hitta metoder som mäter salivens specifika skyddsfunktioner, säger Christina Diogo Löfgren, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.

I avhandlingen har  120 slumpmässigt utvalda malmöbor och 192 patienter på Tandvårdshögskolan fått svara på frågor om upplevelsen av muntorrhet. Enkäten var utformad så att sjukdom eller medicinering kunder uteslutas som påverkansfaktor. Utifrån svaren gjordes kliniska undersökningar som visade att både personer med och utan nedsatt salivproduktion upplevde muntorrhet. Det fanns också personer med nedsatt salivproduktion som inte hade några besvär alls. Inget samband mellan den uppmätta salivmängden och individens egna subjektiva upplevelse kunde alltså ses. 

Svårt veta vad som ligger bakom upplevelsen
Christina Diogo Löfgren har undersökt salivens förmåga att spridas och bilda ett tunt skyddande skikt inne i munnen:
– Att personer med normal salivproduktion känner sig torra i munnen kan bero på kvalitativa förändringar i sammansättningen av saliven. Salivens smörjande och vätande funktioner har betydelse för själva upplevelsen. Problemet är att vi inte alltid vet vad som ligger bakom, säger Christina Diogo Löfgren, som betonar att hon haft ett litet antal patienter att tillgå i studien.

Målet för avhandlingen, Oral dryness in relation to film-forming properties of saliva, har varit att  utvärdera de metoder som används för att diagnosticera muntorrhet samt att utforska nya kliniska metoder för att beskriva salivens kvalitet avseende hur väl saliven smörjer och väter i munhålan. Undersökningen visar att dagens metoder är otillräckliga. Hon efterfrågar därför fler studier och mer forskning på området.
– De gränsvärden för låg respektive normal salivproduktion som använts sedan 1970-talet, säger inget om den uppmätta mängden är tillräcklig för att upprätthålla oral hälsa för den enskilda individen. Vi vet heller inte om de som upplever muntorrhet kan komma att behöva mer tandvård i framtiden, säger Christina Diogo Löfgren.

Kontakta Christina Diogo Löfgren: 0709-641264, christina.diogo@mah.se

Magnus Jando, kommunikatör på Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 070-965 53 72, magnus.jando@mah.se

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.