Djup spricka mellan svenska lärarfacken visar forskning
Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet kräver professionalisering för att stärka läraryrkets status. Men de menar helt olika saker. Talet om läraryrkets professionalism används snarare som retorisk strategi för att legitimera fackens politiska agendor, visar en färsk avhandling.
Peter Lilja, som är gymnasielärare i samhällskunskap och religionsvetenskap, har gett sig in på ett hett område. Han undersöker, problematiserar och analyserar hur begreppet professionalism används, förhandlas och utnyttjas av de två svenska lärarfacken.
– Att det finns två svenska lärarfackförbund som kämpar om utrymme gör dem svagare och det utnyttjas av politiker som sätter den utbildningspolitiska agendan i Sverige, säger Peter Lilja.
Undersökt remissvar och debattartiklar
Undersökningsmaterialet utgår från två centrala reformer. Den ena är lärarlegitimationsreformen och den andra är senaste lärarutbildningsreformen. Peter Lilja har närmare studerat lärarfackens remissvar och ett antal debattartiklar.
Peter Lilja menar att begreppet om lärarnas professionalism började användas i den utbildningspolitiska retoriken på 90-talet i samband med kommunaliseringen och friskolereformen. Då ville man från politikernas sida lägga ansvaret för verksamheten just på lärarna. Sedan dess har mycket hänt och forskning visar att lärarnas förtroende, autonomi och handlingsutrymme har beskurits.
– Därför är det intressant att ta reda på varför idén och talet om lärare som professionella fortsätter att vara central i fackens retorik och kommit att bli dominerande inom lärarutbildning och i offentlig debatt, säger Peter Lilja.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att bägge lärarfacken använder förvånansvärt lika retorik, trots att deras professionella projekt är fundamentalt olika.
Det bottnar i djup oenighet över vilken lärarens egentliga kunskapsbas är, enligt Lilja. I Lärarförbundet lever idén att läraryrket är ett sammanhållet yrke där didaktiken, det vill säga lärandet, är den gemensamma yrkesbasen. Lärarförbundet var därför kritisk till den nya lärarutbildningen som startade 2011, som delade upp utbildningen i olika examina; förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.
Lärarnas Riksförbund driver däremot en mycket traditionell linje som trycker mycket hårdare på ämneskunskaperna. Lärarutbildning ska ske i samarbete med traditionell akademisk utbildning och därför bejakar LR också lärarutbildningsreformen från 2011, enligt Lilja.
Professionalism frikopplas från lärares vardagsarbete
– Professionalism är komplext, då det står för olika saker beroende på vem som använder det. Därför är det viktigt att undersöka vem som använder det och för vilka syften.
– Studien visar att lärarförbunden använder talet om lärare som professionella för att kunna ställa krav på högre lön och status. Men, på det sättet frikopplas samtidigt diskussionen om lärarprofessionalism från lärares vardagliga arbete i klassrummet, säger Peter Lilja.
Kontakt
Peter Lilja, doktorand i pedagogik med inriktning mot lärarprofession, vid Malmö högskola
Telefon: 040 - 665 83 58
Mobil: 0731 - 51 03 05
e-post: peter.lilja@mah.se
Läs mer om Peter Liljas forskning: http://forskning.mah.se/id/lupeli
Kommunikationsansvarig, Fakulteten för lärande och samhälle, vid Malmö högskola
Telefon:040-665 80 62
Mobil:0709-655 355
e-post: helena.smitt@mah.se
Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.
Taggar:
