Konferens om migrationens nationsöverskridande kopplingar

Migration är inte bara vad man kommer till, utan också vad man lämnar kvar och behåller kontakt med. Den 29–30 januari samlas 90 forskare och forskarstuderande från tjugo länder på Malmö högskola för att prata om transnationell migration. De akademiska tungviktarna Nina Glick Schiller och Thomas Faist är huvudtalare och håller öppna föreläsningar på torsdagen den 29 januari.

– Den här konferensen uppmärksammar det faktum att många migranter behåller förbindelser med sina hemländer. Vi kan inte förstå migrationens effekter om vi inte tittar på sammanhangen migranterna kommer från och kontakterna de har kvar, säger professor Maja Povrzanovic Frykman.
– Det finns alla möjliga transnationella relationer – migranterna kanske har familj kvar, de har ekonomiska, politiska och känslomässiga band. Att forska om “transnationell migration” innebär att man inte bara kan undersöka invandrare i de nya länderna för att förstå deras situation. 

Många tunga migrationsforskare på plats
Konferensens huvudtalare är Nina Glick Schiller, professor emerita i socialantropologi vid University of Manchester och hedersdoktor vid Malmö högskola, och Thomas Faist, professor i sociologi vid Bielefeld University i Tyskland. 

– Nina Glick Schiller var pionjär när hon använde begreppet “transnationell migration” för tjugo år sedan. Idag är det ett väl etablerat och nödvändigt perspektiv för migrationsforskare, säger Maja Povrzanovic Frykman.

Thomas Faist har nyligen kommit ut med boken “Transnationell migration” i svensk översättning. Hans föreläsning handlar om de globala sociala orättvisorna.
– Det finns så många människor som lever under slavliknande förhållanden, och samtidigt skickar pengar till sin släkt. Det finns en utbredd uppfattning att det är migranterna som ska utveckla sina hemländer, men egentligen är det en fråga om att vi gemensamt behöver ta globalt social ansvar, säger Maja Povrzanovic Frykman.

Förutom huvudtalarna hålls ett trettiotal presentationer med olika perspektiv på transnationell migration.

Global Political Studies Research Days anordnar den tvärvetenskapliga konferensenTransnational migration: Disciplinary Impacts på Malmö högskola den 29–30 januari 2015, i samarbete med den internationella plattformen IMISCOE Research Group Transmig. Transnational migration: Disciplinary Impacts – program och abstracts 

Kontakt: Maja Povrzanovic FrykmanIngrid Jerve Ramsøy

Öppen föreläsning torsdag den 29 januari, sal 125, entréplan Citadellsvägen 7
Klockan 10.00–12.00:
Nina Glick Schiller: The Transnational Migration Paradigm in the Current Conjuncture: Reflections on Boundaries and Disciplines
Thomas Faist: From Transnationalism to the Global Social Question

Johanna Svensson, kommunikatör Malmö högskola
johanna.svensson@mah.se

040-66 58314

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Om oss

I femton år har Malmö högskola satt sin prägel på staden Malmö. Det kan ses symboliskt – Malmö högskola befinner sig mitt i samhället på många plan:Vi bedriver många professionsutbildningar med stark förankring i arbetsmarknaden. Vi har många samarbeten med aktörer i samhället, som myndigheter, företag och organisationer. Genom nära kontakter med dem ser vi till att utbildningarna och forskningen hela tiden utvecklas i samklang med omvärlden. Våra partners kan vi erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster, liksom samarbeten kring forskning och utbildning.

Dokument & länkar

Citat

– Det finns så många människor som lever under slavliknande förhållanden, och samtidigt skickar pengar till sin släkt. Det finns en utbredd uppfattning att det är migranterna som ska utveckla sina hemländer, men egentligen är det en fråga om att vi gemensamt behöver ta globalt social ansvar.
Maja Povrzanovic Frykman, professor i etnologi på Malmö högskolas institution för globala politiska studier