Malmö högskola arrangerar skiftesföreläsning om gatutiggeri

Tiggare på gatorna var ett närmast okänt fenomen i Sverige under välfärdsåren från 1960-talet och framåt. Men sedan 2007 har människor börjat söka sig hit för att tigga ihop till en bättre tillvaro. Främst är det romer från Rumänien som knästående eller sittande bakom ett dragspel ber om hjälp. Hör Bo Rothstein diskutera frågan tillsammans med Rumäniens ambassadör Răduța Dana Matache, Carin Björngren Cuadra, docent i socialt arbete på Malmö högskola samt Therese Wihlborg, socialchef på Stadsmissionen i Malmö.

Ska man skänka eller inte skänka? Är det individens eller samhällets ansvar att göra något? Kan jag som individ med gott samvete titta bort, stålsätta mig och tänka att ”detta är socialtjänstens eller någon annans ansvar”?
– Det är viktigt att gatutiggeriet inte uppmuntras i Sverige, säger Rumäniens ambassadör Răduța Matache som anser att tiggeri bör förbjudas och hävdar att tiggandet försvårar den sociala integrationen av romer i Rumänien.

Statsvetaren Bo Rothstein håller inte med om detta utan menar att straffa dessa svårt utsatta, socialt utslagna och uppenbart nödlidande människor strider mot vår humanitet och rättskänsla. I stället föreslår han en kriminalisering av givarna för att få slut på tiggeriet.
– Här finns vad jag kan se en klar parallell till förbudet mot köp av sexuella tjänster där vi valt att inte bestraffa den som säljer sexuella tjänster utan bara den som betalar för detta. Skälet är att man har bestämt att den som köper sexuella tjänster för sin egen behovstillfredsställelse utnyttjar en annan människas utsatta sociala situation och därmed förnedrar de prostituerade. På samma sätt kan man se på den som ger allmosor till gatutiggare, det vill säga som en person som bidrar till en annan människas sociala underordning och förnedring för att tillfredsställa något slags behov av att känna sig rättfärdig, menar Bo Rothstein.

Hör Bo Rothstein utveckla sina resonemang och därefter samtala med ambassadör Răduța Matache och Carin Björngren Cuadra, docent i socialt arbete vid Malmö högskola med forskning kring bland annat papperslösa migranter, samt Therese Wihlborg, socialchef vid Stadsmissionen i Malmö.

Varmt välkommen till skiftesföreläsning #137 som heter: »Dragspel, pappmugg och misär – hur vill du bemöta tiggarna?«

Tid och plats: Måndag 24 mars kl 19:00, Orkanen, hörsal D138, entréplan, Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö
Fri entré! Samtalet hålls helt eller delvis på engelska.

Lars Mogensen, radiojournalist, är moderator för skiftesföreläsningarna och producent är Evelina Lindén, kommunikatör på Malmö högskola. 

Välkommen till Skiftesföreläsningarnas facebookgrupp här: https://www.facebook.com/groups/skiften/

Skiftesföreläsningarna är en serie samtal och föreläsningar vid Malmö högskola om skiften och förändringar i tiden. Som regel äger de rum en gång i månaden under terminstid. De är alltid gratis och öppna för allmänheten. Skiften direktsänds via länk som nås på Malmö högskolas webb på startsidan http://www.mah.se/. Du kan se de tidigare skiftena i vårt arkiv på http://mah.se/tidigareskiften

Lars Mogensen, radiojournalist, är moderator för skiftesföreläsningarna och producent är Evelina Lindén, kommunikatör på Malmö högskola.

Evelina Lindén, presskontakt på kommunikationsavdelningen, Malmö högskola 
070-481 91 21, evelina.linden@mah.se, www.mah.se

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: