Medvetna språkinsatser kan hjälpa elever i fysik
Hur lärare arbetar med språket kan ha stor betydelse för att få elever att förstå fysik i gymnasiet bättre. Det framkommer i Maria Kouns färska avhandling vid Malmö högskola.
Maria Kouns arbetar i Malmö där mer än hälften av gymnasieeleverna har ett annat modersmål än svenskan.
Den senaste internationella PISA-mätningen visar även att läsförståelsen bland svenska elever sjunker.
– Därför måste vi anpassa undervisningen utifrån den verklighet vi står mitt i och ta det flerspråkiga klassrummet på allvar, säger Maria Kouns.
Det är precis det Maria Kouns gör i sin avhandling. Hon har fått två lärare i fysik att arbeta mer intensivt med språk i sin ämnesundervisning i den stora fysikkursen på 150 poäng under tre terminer. Själv har hon fungerat som observatör och språkligt bollplank åt de bägge fysiklärarna. Lärarna har undervägs utvecklat olika sätt att låta eleverna tala om och skriva om fysik. Lärarna har också reflekterat över och analyserat var och hur de språkliga aktiviteterna fungerar bäst.
– Fysikläraren kan självfallet fysiken, begreppen och de teoretiska modellerna och de har tolkningsföreträde, säger Maria Kouns. Men här gällde det att tänka kring språket i fysikundervisningen tillsammans med en språkdidaktiker.
Lärarna måste förstå vad som är språkligt svårt
I avhandlingen framkommer att lärarna själva ville förändra sitt sätt att undervisa i fysik.
Bägge är erfarna och har arbetat många år som lärare. De två fysiklärarna utvecklar något olika aktiviteter för att bearbeta begrepp som energi, rörelsemängd, termofysik och elektricitet. De betonar samtalandet respektive skrivandet på något olika sätt. Ibland har eleverna svårt att gå från det konkreta till det abstrakta och fler mellanledsaktiviteter i skrivandet skulle behövts. 
– Ett viktigt resultat i avhandlingen är att lärarna måste jobba sig igenom sitt eget ämne för att se var och hur de språkliga aktiviteterna passar bäst annars är det bortkastad tid, säger Maria Kouns. De måste helt enkelt själva identifiera vad som är språkligt svårt.
– Avhandlingen visar även att lärarna behöver kunna något om texter för att få redskap och verktyg till utveckling av sin fysikundervisning.
På så sätt får lärarna en annan insikt över kunskapsluckor och svårbegripliga moment. De kan efterhand förbättra, tydliggöra och omdisponera undervisningen.
Hur ska avhandlingen användas?
– Jag hoppas och tror att både lärare och skolledare kan inspireras av avhandlingen. Poängen är ett slags kollegialt lärande. I det här fallet går språkutveckling hand i hand med ämnesundervisningen i fysikämnents teori och begreppsapparat.
Kontakt
Maria Kouns, forskare vid Malmö högskola
Mobil: 0738 - 46 95 05
Kommunikationsansvarig, Fakulteten för lärande och samhälle, vid Malmö högskola
Telefon:040-665 80 62
Mobil:0709-655 355
e-post: helena.smitt@mah.se
Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.
Taggar: