Missbrukande kvinnor aktiva försörjare

Kvinnor med tungt narkotikamissbruk är inte, som det ofta framställs, beroende av män för sin försörjning. Unik forskning från Malmö högskola visar att kvinnorna etablerat sig inom den traditionellt manliga drogekonomin och att de idag är aktiva aktörer.

Kvinnor med tungt narkotikamissbruk framställs de ofta som passiva offer som lurats in i missbruk av män. De förutsätts vara beroende av män för sin försörjning och för att få tillgång till droger. En annan bild av den kvinnliga missbrukaren är att hon är okvinnlig och smutsig, att hon är en dålig förälder och att hon försörjer sig genom att sälja sex på gatan. – Det finns naturligtvis tunga narkotikamissbrukare som finansierar sitt missbruk genom att sälja sex. Min forskning visar dock att de är betydligt färre än man tidigare trott, säger Torkel Richert, doktorand vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Torkel Richert publicerar i dagarna forskningsresultat som visar att en majoritet av de kvinnliga injektionsmissbrukarnas inkomstkällor är en blandning av legala och illegala inkomster. Faktum är att kvinnorna är betydligt mer aktiva inom drogekonomin än man tidigare trott: fler langar till exempel droger än säljer sex. Detta är första gången som svensk forskning kartlägger och analyserar kvinnliga injektionsmissbrukares olika sätt att skaffa droger och finansiera sitt missbruk. – Det finns mycket lite forskning om missbrukande kvinnors försörjningsstrategier och roller inom drogekonomin. Kunskapen om kvinnornas situation överskuggas av motsvarande forskning kring män, säger Torkel Richert. Forskning kring drogmissbruk har historiskt varit forskning om män av män. Den lilla del av forskningen som ägnat sig åt kvinnliga missbrukare har tenderat att fokusera på kvinnornas moderskap, promiskuösa livsstil och psykopatologi. Kvinnorna som ingår i studien kommer från sprutbytesprogrammet i Malmö och är injektionsmissbrukare. Studien visar att en majoritet, 93 procent, av kvinnorna köper sina droger själva. Missbruket finansierar de genom en rad olika inkomstkällor. Nästan hälften av kvinnorna rapporterade att de hade socialbidrag, 23 procent nämnde langning som inkomstkälla och 21 procent sexförsäljning. Även lönearbete och pension var relativt vanliga inkomstkällor. Drygt var tredje kvinna uppgav att hon uteslutande hade legala inkomster. – Resultatet av studien bryter mot den stereotypa bilden av kvinnliga narkomaner som prostituerade eller tjuvar. Att langning var minst lika vanligt som sexförsäljning och stölder visar att kvinnorna lyckats etablera sig inom den traditionellt manliga drogekonomin. Det kan vara ett tecken på att den manliga dominansen inom den illegala drogekonomin håller på att luckras upp, säger Richert. För mer information, kontakta Torkel Richert på telefon: 073-646 04 76 eller e-post: torkel.richert@mah.se

Taggar: