Ny forskning kan minska mängden bekämpningsmedel i jordbruket

Report this content

Anton Fagerström vid Malmö högskola har undersökt växelverkan mellan växters barriär, bekämpningsmedel och ämnen som tillsätts för att öka bekämpningsmedlets effekt. Forskningsresultaten kan användas för att minimera användandet av bekämpningsmedel i jordbruket.

Växter utgör idag basen för världens produktion av livsmedel och djurfoder. De används också som råvara i en rad industriella produkter. För att kunna driva ett konkurrenskraftigt och lönsamt jordbruk krävs bekämpningsmedel som skyddar grödorna mot svamp- och skadeangrepp. Men bekämpningsmedel har en rad negativa miljöeffekter. För att skapa ett hållbart jordbruk behöver jordbrukare därför optimera användningen av bekämpningsmedel.

Mekanismer bakom växters upptag
– Vi vet sedan tidigare att tensider, ytaktiva ämnen, förstärker effekten av bekämpningsmedel. Men vi vet mycket lite om de mekanismer som ligger bakom och som påverkar växtbladets barriär och därmed också upptaget av de aktiva substanserna, säger Anton Fagerström, forskare vid Malmö högskola, som på onsdag disputerar med avhandlingen ”Effects of surfactant adjuvants on plant leaf cuticle barrier properties”.

Mycket effektiv barriär
Fagerström har i sin forskning undersökt växelverkan mellan det yttersta lagret på växters blad, cutikeln, bekämpningsmedel och tensider, ytaktiva ämnen som tillsätts för att öka bekämpningsmedlets effekt. Barriären som skyddar växten och hindrar upptag av främmande ämnen sitter i cutikeln.

– Barriären är mycket effektiv och skyddar växten mycket väl, trots att den är oerhört tunn.

Tensiders och cutikelns upptag
– Vi har utvecklat en ny modell för att ta reda på hur strukturen i barriären förändras när man tillsätter tensider och vatten vid olika temperaturer. Detta ger oss ökad förståelse för hur tensider verkar.

Fagerström har även studerat cutikelns upptag av bekämpningsmedel och vilka egenskaper hos en blandning som påverkar upptaget.

Minimera användandet av bekämpningsmedel
Forskningsresultaten kan bidra till att man på sikt kommer kunna välja den mest effektiva tensiden för respektive bekämpningsmedel, och det mest effektiva bekämpningsmedlet för respektive gröda, för att på så vis minimera mängden bekämpningsmedel i jordbruket.

– Framtiden kräver ett hållbart jordbruk som kan föda världens ökade befolkning. För att lyckas krävs fortsatt forskning.

Disputation: Anton Fagerström
När? onsdag 28 maj, kl. 10.00
Var? Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle, aulan, Malmö sjukhusområde, Jan Waldenströms gata 25.

Läs avhandlingen
Effects of surfactant adjuvants on plant leaf cuticle barrier properties
http://dspace.mah.se/handle/2043/17029

Kontakt
Anton Fagerström
Egen hemsida: http://forskning.mah.se/id/hsanpe
Tfn: 040 – 665 7956 eller 070 – 497 8089
e-post: anton.fagerstrom@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör på Fakulteten för hälsa och samhälle, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Snabbfakta

Anton Fagerström vid Malmö högskola försvarar sin avhandling som handlar om växelverkan mellan växters barriär, bekämpningsmedel och ämnen som tillsätts för att öka bekämpningsmedlets effekt. Forskningsresultaten kan användas för att minimera användandet av bekämpningsmedel i jordbruket.
Twittra det här

Citat

Vi har utvecklat en ny modell för att ta reda på hur strukturen i barriären förändras när man tillsätter tensider och vatten vid olika temperaturer. Detta ger oss ökad förståelse för hur tensider verkar.
Anton Fagerström, forskare vid Malmö högskola.