Ny studie kartlägger läckage från substitutionsprogram

Majoriteten som behandlas för heroinmissbruk har delat med sig av eller sålt sin medicin till drogberoende vänner och bekanta. Det är dock en liten grupp som står för merparten av läckaget.

- Vi har studerat motiven till att patienter delar med sig av eller säljer sin medicin. Vi har också undersökt vilka grupper det är som står för läckaget av metadon eller buprenorfin, säger Björn Johnson, docent vid Malmö högskola och en av forskarna bakom studien.
Han menar att man bör fokusera på riskgrupperna för att minska läckaget.
- Vi tror inte att ännu hårdare regler och kontroller för hela patientgruppen är rätt åtgärd nu. Det kan innebära att färre får behandling, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på illegala läkemedel. I stället bör uppföljning och stödjande insatser riktas mot dem som missköter sig.

Liten grupp står för stort läckge
Antalet dödsfall som är relaterade till metadon och buprenorfin har ökat de senaste åren. Förutom illegal import, bidrar läckage från behandling till utbudet av preparaten på den illegala drogmarknaden.
– Vår studie visar att en majoritet av patienterna någon gång i sitt liv har sålt eller delat med sig av sin medicin, säger Johnson. Merparten av det aktuella läckaget, över 80 procent, står dock en mycket liten grupp av patienterna för, mindre än 10 procent.

Punkterar etablerad föreställning
En vanlig föreställning är att det är de patienter som är minst kontrollerade och som får hämta ut flera doser samtidigt som är de som läcker. Detta är en föreställning som den nya forskningen punkterar.
– Det handlar inte om vem du är, utan om hur du lever. Störst risk att sälja eller dela med sig av sin medicin finns bland dem som fortsätter använda illegala droger. En annan riskfaktor är hög alkoholkonsumtion, säger Johnson.
Patienter som behandlas med tabletter, buprenorfin, är mer benägna att sälja eller dela med sig än de som tar sin medicin i flytande form, metadon.

Riktade insatser behövs
Substitutionsbehandlingen är livsnödvändig, menar forskarna.
– Kontrollen är redan strikt i substitutionsbehandling. Med tanke på att det är en liten del av patienterna som står för en stor del av läckaget så skulle en generellt ökad kontroll slå hårt mot den grupp som sköter sig. Deras möjlighet att leva ett socialt integrerat liv och sköta ett arbete skulle försvåras, säger Torkel Richert, den andra forskaren bakom studien.
Han menar istället att insatser bör sättas in mot riskgrupperna.
– Det behövs stödjande insatser för att hjälpa dem bort från missbruksmiljöerna och in i samhället. Samtidigt krävs bättre samverkan med socialtjänsten samt insatser för att minska den illegala efterfrågan. Många av de som använder dessa läkemedel illegalt skulle egentligen behöva substitutionsbehandling, säger Richert.

Kontakt

Björn Johnson

Tfn: 040-665 7690

bjorn.johnson@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör på Fakulteten för hälsa och samhälle, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: