Ny upptäckt kan bidra till framtidens cancerdiagnostik

Report this content

Forskare vid Malmö högskola har i samarbete med tyska kollegor tagit fram ett konstgjort lektin, som kan känna igen och märka in cancerceller. Upptäckten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Journal of the American Chemical Society.

- Det konstgjorda lektinet som vi tagit fram är mer specifikt och binder både starkare och bättre än till exempel antikroppar som man också använder i forskningen för att diagnosticera cancerceller, säger Anette Gjörloff Wingren, docent i immunologi vid Malmö högskola och verksam inom forskningscentrumet Biofilms – Research Center for Biointerfaces.
Forskningen är ett samarbete mellan Malmö högskola och den tyska provningsanstalten BAM.

Viktigt hitta aggressiv cancer
Syftet med forskningen är att ta fram ett verktyg som gör det möjligt att tidigt diagnosticera aggressiv cancer.
– Idag har man stora svårigheter att hitta de cancerceller som metaserar. Det innebär att behandling inte kan ges i tid när det gäller de mest aggressiva och dödliga formerna av cancer, säger Anette Gjörloff Wingren.
De aktuella forskningsresultaten är positiva. Gjörloff Wingren hoppas att man snart kan inleda djurförsök med det konstgjorda lektinet.

Glykaner finns på tumörceller
Lektiner är proteiner som binder kolhydrater. De spelar en viktig roll när det gäller cellulär och molekylär igenkänning och används som ett bioteknologiskt verktyg för att kartlägga olika kolhydratfragment, så kallade glykaner, som finns på cellers ytor. Glykaner återfinns i högre grad på tumörcellers ytor, framförallt på aggressiva metastaserande cancerceller.
Problemet med lektiner är dock att de är instabila och dyra att framställa, vilket har begränsat deras användning.

Nanopartiklar hittar glykaner
Med hjälp av teknologin molekylärt präglade polymerer, MIPs, har forskarna nu lyckats framställa ett konstgjort lektin.
– Mina kolleger har tagit fram nanopartiklar som specifikt känner igen sialinsyra. Nanopartiklarna har sedan använts för att märka in och urskilja olika typer av tumörceller från varandra, säger Gjörloff Wingren.
På sikt hoppas forskarna att det konstgjorda lektinet inte bara ska kunna hitta och diagnosticera olika typer av cancerceller utan att man också ska kunna koppla ihop det med behandling av cancer.

Kontakt

Anette Gjörloff Wingren, docent, tfn: 040 - 665 7922, anette.gjorloff-wingren@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör Malmö högskola, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: