PISA gynnar inte svaga elever

Svenska elever har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i PISA. Framförallt då ett abstrakt akademiskt språkbruk kombineras med vardagliga exempel. Det visar Margareta Serder i sin avhandling, där hon granskar kunskapsmätningen PISA utifrån elevernas uppfattning. Serder är även kritisk till ständiga mätningar av elevers kunskaper – mätningar som gynnar de duktiga men missgynnar de svaga. 

Margareta Serder arbetade tio år som lärare i matematik och naturvetenskap innan hon började forska. I sin avhandling har Serder låtit 21 grupper niondeklassare svara på PISA-frågor om surt regn, växthuseffekten och solskyddsfaktorer. Detta för att undersöka hur eleverna resonerar och diskuterar och vad de naturvetenskapliga kompetenser som mäts i PISA består av. 

I en annan del av avhandlingen har hon studerat talet om naturvetenskap och förmåga i olika OECD-dokument. Hon ställer sig frågor kring varför underliggande antaganden, som att det är bra med naturvetenskap och i synnerhet att prestera bra i naturvetenskap, är så starka. Vad innebär det för elevers prestationer? 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En tydlig svårighet för eleverna är att PISA handlar om vardagliga situationer samtidigt som ett abstrakt naturvetenskapligt språk används, säger Margareta Serder. 
I provet låter man i ett exempel marmorstatyerna vittra i Aten och det ska eleverna koppla till vad som händer med en marmorbit i vinäger.
– Men eleverna i min undersökning har svårt att förstå och ser inte detta som naturvetenskap utan som en vardagsituation. Det krävs att de sätter sig in i provkonstruktörens språk och sätt att tänka. Det är deprimerande att de elever som har lätt att förstå skolans språk blir framgångsrika, andra inte.
Ur ett klassrumsperspektiv, menar Serder, måste vi göra både elever och lärare medvetna om vilken slags vetenskap och kultur naturvetenskap är och hur språket formas därefter. Naturligtvis handlar det också om läs- och skrivkunnighet.

Vad kommer du fram till när det gäller OECD-dokumenten?
– Jag pekar på att naturvetenskapliga kunskaper inte är oproblematiska, som det skrivs fram i OECD-dokumenten. För att bli en framgångsrik medborgare talas om nödvändiga naturvetenskapliga kunskaper.

Underförstått, menar OECD, är de svagpresterande i naturvetenskap ett hot mot framtiden, inte för sig själva, utan på en samhällsnivå och för den ekonomiska tillväxten. I Sverige har vi mött de fallande kunskapsresultaten med fler mätningar. Men Serder för ett starkt kritiskt resonemang och pekar på att detta enbart gynnar de högpresterande medan de svagpresterande går in i en negativ spiral, med ständiga misslyckanden i olika tester. På det sättet tappar vi alldeles för många på vägen, enligt Serder.  

Vem ska läsa avhandlingen?
– Då PISA-diskussionen varit intensiv det senaste året vill jag att så många som möjligt läser avhandlingen. Alltifrån politiker, lärarutbildare, studenter, lärare i skolan till tjänstemän på Skolverket och Utbildningsdepartement.  

Margareta Serder disputerar 30 januari kl. 13.15 i D 138, Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10 Malmö högskola. Tel: 0704-283082
Avhandlingens titel Möten med PISA: Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Mer om Margareta Serder

Om PISA:
Den internationella mätningen kallas de standardiserade kunskapstest i bland annat naturvetenskap som görs av niondeklassare över hela världen. Provet konstrueras av OECD. På tio år har skillnaden i resultat bland svenska skolor som presterar sämst respektive bäst ökat markant. Det är framförallt låg- och medelpresterande elevers resultat som sjunkit. Det brister framförallt när det gäller att tillämpa de naturvetenskapliga kunskaperna.    

Helena Smitt
Kommunikationsansvarig, Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola
Telefon:040-66
5 80 62
Mobil:0709-655 355
e-post: helena.smitt@mah.se 

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Om oss

I femton år har Malmö högskola satt sin prägel på staden Malmö. Det kan ses symboliskt – Malmö högskola befinner sig mitt i samhället på många plan:Vi bedriver många professionsutbildningar med stark förankring i arbetsmarknaden. Vi har många samarbeten med aktörer i samhället, som myndigheter, företag och organisationer. Genom nära kontakter med dem ser vi till att utbildningarna och forskningen hela tiden utvecklas i samklang med omvärlden. Våra partners kan vi erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster, liksom samarbeten kring forskning och utbildning.

Citat

Det är deprimerande att de elever som har lätt att förstå skolans språk blir framgångsrika, andra inte.
Margareta Serder, doktorand på Malmö högskolas fakultet för lärande och samhälle