Rotfyllningar håller bra
90 procent av tänder som rotfyllts finns kvar i munnen och fungerar 5-6 år. Minst! Det visar en unik undersökning av övertandläkare Helena Fransson, som följt upp alla rapporterade rotfyllningar i Sverige under 2009. En kvarts miljon stycken!
- Det unika är att vi fått tillgång till alla tänder som rapporterats till Försäkringskassan under 2009. Det är alltså inte fråga om stickprov, utan om en totalundersökning, säger Helena Fransson, övertandläkare vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Syftet var att undersöka hur en rotfylld tand håller. Genom att tandläkarna måste rapportera in gjorda behandlingar för att få ersättning från Försäkringskassan har underlaget blivit så heltäckande. Även senare behandlingar och utdragning av de rotfyllda tänderna har kunnat följas upp.
Nio av tio ett gott resultat
När undersökningen avslutades sista december 2014 blev resultatet att 89,8 procent av de rotfyllda tänderna fanns kvar i munnen; 10,2 procent hade dragits ut.
- Att nio av tio tänder är kvar efter 5-6 år är, ur tandvårdens perspektiv, ett bra resultat. Men för patienterna låter det kanske inte lika bra, det är ju dyra behandlingar, säger Helena Fransson.
Varför vissa tänder dragits ut vet Helena Fransson inte med säkerhet. Hon har inte haft tillgång till röntgenbilder eller journaler och ur tillgänglig data från Försäkringskassan kan man inte dra några säkra slutsatser kring detta.
Däremot kan hon konstatera att sexårstanden i underkäken var den som klarade sig sämst. Så har den också suttit i munnen länge.
- Ålder och om tanden lagats mycket redan innan kan vara en faktor.
Tänder som fick en tandteknikertillverkad krona inom sex månader efter den färdiga rotfyllningen hade högre (93,1%) tandöverlevnad än tänder som fylldes med en plastfyllning(89,6%).
Bäst (93,2% ) klarade sig tänderna i gruppen 20-29 år, sämst höll de rotfyllda tänderna bland 65-74-åringarna. Men med tandöverlevnaden 88,9 % är skillnaden inte anmärkningsvärd.
Privatekonomi går inte att utläsa
Helena Fransson ska nu fördjupa sig i materialet för att analysera vilka ytterligare behandlingar som gjorts på de rotfyllda tänderna.
- Rotfyller man om? Eller har det gjorts andra ingrepp i efterhand för att få bort den infektion som var orsaken till att man gjorde rotfyllningen från början. Patientens ålder kan säkert spela in här, säger Helena Fransson.
Hon har också tittat den del på demografiska faktorer i den behandlade gruppen. Vad Helena Fransson kan utläsa så verkar inte ekonomi och utbildning haft någon inverkan på vem som tvingats dra ut sina tänder efter några år.
- Vi har bara börjat analysera men det verkar inte så. De med allra sämst ekonomi kan ha valt att dra ut den skadade tanden direkt och är då inte med i vårt material. Men det är bara spekulation, säger Helena Fransson.
Vill du veta mer om undersökningen, kontakta Helena Fransson.
070 303 80 28
helena.fransson@mah.se
Magnus Jando, kommunikatör på Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 070-965 53 72, magnus.jando@mah.se
Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.
Taggar:
