Ungdomsarbetslösheten överdrivs

Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola, diskuterar ungdomsarbetslösheten i Almedalen. I en ny bok problematiserar han hur arbetslösheten mäts och pekar ut vägar för de ungdomar som saknar gymnasiekompetens.

– Jag vänder mig mot de extremt höga ungdomsarbetslöshetssiffrorna som förs fram i den politiska debatten, de är direkt missvisande, säger Jonas Olofsson vid Malmö högskola som nyligen kommit ut med boken ”Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten”.
Olofsson menar att man måste hantera siffrorna med försiktighet eftersom mätmetoderna är så trubbiga.

Felaktiga jämförelser
Det huvudsakliga problemet, enligt Olofsson, är att man inte tar hänsyn till om ungdomar i ålder 16 -24 år ingår i arbetskraften eller ej.
– Registrerar sig en student på arbetsförmedlingen när mätningen utförs kommer personen att finnas med i statistiken trots att han eller hon studerar och bara söker ett extrajobb.
En stor andel svenska ungdomar bedriver någon form av studier. Det innebär att jämförelser med andar europeiska länder, till exempel Storbritannien där andelen unga som studerar är lägre, blir direkt felaktiga.
– Den svenska ungdomsarbetslösheten är i det perspektivet betydligt lägre än i andra jämförbara länder.

Två grupper drabbas
– Men man ska naturligtvis komma ihåg att arbetslösheten bland unga, även när man tar hänsyn till vilka som ingår i arbetskraften, är hög och att åtgärder krävs för att komma till rätta med den, säger Olofsson.
Han urskiljer två grupper som har speciellt stora problem att ta sig in på arbetsmarknaden; unga som är födda utanför Europa och ungdomar med ofullständig gymnasieutbildning.

Var fjärde klarar inte gymnasiet
Att ha klarat gymnasiet är en absolut nödvändighet för att ta sig in på arbetsmarknaden idag. Det är ett generellt fenomen som även gäller länder som USA och Storbritannien med flexibla arbetsmarknader.
– Det här är problematiskt eftersom det handlar om en stor grupp, ungefär var fjärde elev klarar inte gymnasiet. Samtidigt ställs var femte rekrytering in eftersom arbetsgivaren inte hittar den kompetens man söker.

Utökat ansvar för kommuner
Man kommer inte tillrätta med problemen med en mer flexibel arbetsmarknad och lägre löner. Istället bör man satsa på utbildningsgaranti och lärlingsutbildning, menar Olofsson.
– Ansvaret för de unga som inte klarar gymnasiet måste bli tydligare. Jag menar att kommunerna borde få ett utökat ansvar för unga fram tills de är 25 år. För att klara detta måste staten skjuta till, eller rättare sagt omfördela, resurser, säger Olofsson.

Kan lära av våra grannländer
Lärlingsutbildning finns och är en sedan 2011 en del av gymnasiet. Intresset att söka till dessa utbildningar har dock varit mycket svagt.
– I Sverige framförs lärlingsutbildningen av politikerna som ett socialpolitiskt verktyg, något som ska användas för att fånga upp de svagpresterande eleverna. I andra länder, som Danmark och Norge, är lärlingsutbildningar kvalificerade och eftertraktade utbildningar.
Olofsson menar att facket och arbetsgivarna måste ta ett betydligt större ansvar när det gäller utformningen av lärlingsutbildningar i Sverige för att man ska lyckas. 

Kontakt:
Jonas Olofsson, professor
Tfn: 040-66 57895
jonas.kg.olofsson@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör Malmö högskola, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Om oss

I femton år har Malmö högskola satt sin prägel på staden Malmö. Det kan ses symboliskt – Malmö högskola befinner sig mitt i samhället på många plan:Vi bedriver många professionsutbildningar med stark förankring i arbetsmarknaden. Vi har många samarbeten med aktörer i samhället, som myndigheter, företag och organisationer. Genom nära kontakter med dem ser vi till att utbildningarna och forskningen hela tiden utvecklas i samklang med omvärlden. Våra partners kan vi erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster, liksom samarbeten kring forskning och utbildning.