Vanligaste metoden för att stabilisera tandreglering varken bäst eller billigast visar forskning
En unik undersökning av resultatet för att stabilisera tänder efter behandling med tandställning visar att den mest använda metoden också är den dyraste, utan att resultatet skiljer sig från två andra jämförda metoder.
– Det vanemässiga användandet av den vanligaste och dyraste metoden att stabilisera resultatet efter tandreglering kan undvikas, säger Gudrun Edman Tynelius, specialisttandläkare i ortodonti vid Malmö högskola som försvarade sin avhandling 5 december.
Mellan 43 till 87 procent av svenska barn och ungdomar har någon typ av bettfel. I vissa fall är besvären så stora att de kan leda till ett socialt handikapp eller fysiska problem, exempelvis huvudvärk. I Region Skåne, i likhet med övriga Sverige, erbjuds mellan 25 till 30 procent av alla barn och ungdomar kostnadsfri behandling för sina problem. I behandlingen ingår även så kallad retentionsbehandling som är nödvändig för att stabilisera behandlingsresultatet efter att den fasta tandställningen tagits bort.
Har jämfört tre metoder
Gudrun Edman Tynelius har studerat vad som händer efter det att behandlingen med fast tandställning avslutats. Hon har även jämfört de tre utvalda metoderna att retinera, det vill säga stabilisera, bettet med avseende behandlingseffekt och kostnadseffektivitet. Totalt har 75 ungdomar från sydöstra Skåne medverkat i studierna.
– Det är den enda undersökningen i sitt slag och materialet har samlats in under fjorton år, säger Gudrun Edman Tynelius.
Samma behandlingseffekt för metoderna
Gemensamt för de tre metoderna är att tandställningen används nattetid under två års tid. En av metoderna som undersökts är mycket vanlig och erbjuds till en stor majoritet av patienterna. Uppföljning gjordes först efter två år med retentionsapparatur och sedan fem år efter att den avlägsnats. Resultatet visar att behandlingseffekten mellan de tre metoderna inte skiljer sig åt.
– Jag undersökte patienterna fem år efter det att behandlingen avslutades och fann ingen skillnad mellan de olika metoderna.
Ger stora skillnader i vårdkostnader
En jämförelse av behandlingskostnaden visade däremot att den vanligaste metoden var 77 euro dyrare än den billigaste, 497 euro jämfört med 420 euro. Skillnaden kan tyckas liten, men med tanke på den relativt stora patientmängden påverkas vårdkostnaderna markant.
– Mina studier visar att tandläkare kan känna sig trygga även om de erbjuder en mindre kostsam behandlingsmetod eftersom resultatet inte försämras, säger Gudrun Edman Tynelius.
| Fakta: Avhandlingen heter ”Orthodontic retention: studies of retention capacity, cost-effectiveness and long-term stability” och presenterades vid Malmö högskola den 5 december. De tre metoderna som jämförts är:
|
Kontakt:
Gudrun Edman Tynelius, specialisttandläkare i ortodonti vid Malmö högskola
Mail: gudrunedmantynelius@gmail.com
Telefon: 0705-25 10 35
Mårten Frostgård
E-post: marten.frostgard@mah.se
Telefon: 040 - 665 84 55
Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.
Taggar: