Växande men flexibel arbetsmarknad för idrottsvetare visar forskning

Som ung student funderade han på om han skulle få jobb som idrottsvetare. Nu disputerar Joakim Wirén Åkesson vid Malmö högskola, med en avhandling om just arbetsmarknaden, men också om hur den förhåller sig till utbildning och forskning om idrottsvetenskap.

Idrottsvetenskap är ett dynamiskt fält som ligger i tiden som del av hälso- och underhållningsindustrin. Men
det ges inga raka vägar till sysselsättning, menar Joakim Wirén  Åkesson:  
– Det är på gott och ont. Det finns flexibla dynamiska utbildningar och stabila förutsägbara, båda behövs.

I Arbetsförmedlingens statistik finns ett yrke som städare med bland de vanligaste yrkesbenämningarna i utlysta idrottstjänster i platsbanken. I topp ligger mer klockrena titlar som idrottskonsulent och idrottstränare. Det illustrerar hur svårt det är att ringa in arbetsmarknaden för idrottsvetare. Den är växande, men många jobb är deltid och visstid. Volymen fasta jobb som till exempel tränare är ganska konstant. Många jobb finns inom den kommersiella sektorn.

– Det är ingen yrkesutbildning och kan inte heller vara en sådan. Idrottsvetenskap kan vara en mångfald yrkesroller, inom allt ifrån ideella till den offentliga sektorn – till den kommersiella med gym och hälsa och fitness. Det skulle aldrig gå att täcka in, säger Joakim Wirén Åkesson, som försvarar sin avhandling i idrottsvetenskap fredag 23 maj vid Malmö högskola.

Många interna utbildningar inom idrottsrörelsen och gymsektorn
Det är inte heller självklart att det är akademiskt utbildade idrottsvetare som får jobben. Ett problem enligt Joakim Wirén Åkesson är de interna utbildningarna inom idrottsrörelsen och gymsektorn. Arbetsmarknaden har inte akademiserats ännu.

– Men i takt med att allt fler examineras från högskolan kommer det att bana väg för fler idrottsvetare, säger han.

Joakim Wirén Åkesson ser utbildningen, forskningen och arbetsmarknaden på det idrottsvetenskapliga fältet som ”barn av olika tider”. Idrottsvetenskap som utbildning är ny, forskningen startade på 1970-talet och arbetsmarknaden har helt olika traditioner om man jämför till exempel en gammal friidrottsförening med en ny gymkedja. Idrottsföreningar har rekryterat inom de egna leden sedan tidigt 1900-talet. Här finns mer att göra:
– Jag ser också ett problem inom forskningen. Sport management är den största utbildningen inom fältet men det har nästan inte gjorts någon forskning om det i Sverige.

Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Att den ska öka förståelsen för hur det ser ut. Att beslutsfattare använder sig av den vid planering av idrottsvetenskapliga utbildningar. I andra hand ser jag den som input till forskningen. Det finns hål att täppa till.

Har kartlagt och analyserat vetenskaplig kunskap inom idrottsforskningen
Syftet med avhandlingen har varit att kartlägga och analysera den vetenskapliga kunskap som produceras i svensk idrottsforskning, hur denna förmedlas vid akademiska idrottsutbildningar samt hur kunskapen efterfrågas på idrottens arbetsmarknad. Slutligen har Joakim Wirén Åkesson undersökt relationen mellan dessa tre arenor. Källmaterialet består framförallt av dokument och statistik av olika slag från myndigheter och organisationer som SCB och Riksidrottsförbundet. 

Idrottsvetenskap en ung disciplin
Akademisk utbildning inom fältet är en ung företeelse. Idrottsvetenskap har vuxit fram på 2000-talet och utbildningar ges nu på 15-20 högskolor i landet under namn som Idrottsvetenskapligt program eller Sport management. En av Joakim Wirén Åkessons utmaningar har varit att definiera idrottens praktikfält samt vilka utbildningar och yrken som ska ingå in undersökningen. De arbetsplatser som är med i studien har idrott som kärnverksamhet.  

Kontakt:
Joakim Wirén Åkesson
Mobil: 0733-541145
E-post: joakim.akesson@mah.se 

Magnus Jando, kommunikatör på Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 070-965 53 72, magnus.jando@mah.se

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar: