Spannmål motsvarande ett års näringsintag för 250 miljoner människor kan gå förlorat i global livsmedelskris

Kriget i Ukraina, klimatförändringar och pandemins påverkan på logistikkedjor kan komma att orsaka ett underskott på upp till 60 miljoner ton spannmål vid slutet av 2023. Det visar en ny rapport från McKinsey.

Priserna på spannmål ökade redan under 2020, i samband med att pandemin påverkade globala logistikkedjor. Sedan dess har minskade skörder till följd av torka pressat upp priserna ytterligare. Med det pågående kriget i Ukraina finns nu risk för en livsmedelskris som kan bli den allvarligaste hittills under 2000-talet.

Världens spannmål härstammar huvudsakligen från sex regioner i världen, varav en är belägen i Ukraina och Ryssland. Tillsammans producerar länderna ungefär 28 procent av den vete och 15 procent av det korn som exporteras globalt. Den minskade exporten från regionen kan få långtgående konsekvenser, speciellt i länder vars reserv och produktionsförmåga är låg.

Nyckelinsikter från McKinseys rapport:

• Underskottet på spannmål kan komma att uppgå till 60 miljoner ton vid slutet av 2023 – en mängd som motsvarar ett års näringsintag för upp till 250 miljoner människor, eller 3 procent av jordens befolkning.
  • Exporten av spannmål från Ukraina och Ryssland kan redan ha minskat med upp till mellan 18 och 22 miljoner ton. Om kriget fortsätter kan exporten komma att minska än mer under 2023.
  • Brist och prishöjningar på gödsel väntas påverka skördemängden i länder som är mycket beroende av gödselimporter, såsom Brasilien. Detta kommer att minska tillgången på spannmål ytterligare.
  • Tillgången på spannmål begränsas också av vissa länders försök att skydda inhemska marknader genom handelsrestriktioner.

• Pandemin, klimatförändringar och konsumenters förändrade livsmedelkonsumtion innebär att livsmedelskrisen kan bli allvarligare än kriserna under 2007–2008 och 2010–2011.
  • Historiskt sett har störningar av världens livsmedelsförsörjning lett till inflation, svagare ekonomier och undernäring – samt i vissa fall även perioder av politisk instabilitet och våld. Exempelvis bidrog livsmedelskrisen under 2010–2011 till den arabiska våren.
  • Pandemin har lett till att länders ekonomiska motståndskraft har försvagats. Även små minskningar på tillgång på spannmål kan komma att påverka globala livsmedelspriser avsevärt – och därigenom också länders förmåga att hantera dessa.
• Fler än 1,4 miljarder människor lever i länder som är särskilt sårbara för höjda livsmedelspriser och kan drabbas hårt av prisökningar.
  • Länder som Bangladesh, Etiopien, Somalia och Jemen är ytterst beroende av import av spannmål, har begränsade buffertar och svag köpkraft.

McKinseys rapport ger även förslag på hur de mest katastrofala följderna kan undvikas. På kort sikt krävs tre grundläggande åtgärder för att minimera risker:

• Öppna och säkra logistikrutterna i Svarta havet.
• Minska antalet handelsrestriktioner och använda befintliga buffertar för att fördela tillgången på spannmål.
• Tillhandahålla ekonomiskt stöd till de mest drabbade områdena och befolkningsgrupperna.

Rapporten ”A reflection on global food security challenges amid the war in Ukraine and the early impact of climate change” finns att läsa i sin helhet på McKinseys webbplats.

Kontaktinformation:
Jessica Ölvestad
Head of Communication Nordics
jessica.olvestad@mckinsey.com
072-8867502

Victor Grundén 
Prime Weber Shandwick
victor.grunden@primegroup.com 
070-7371160

McKinsey & Co
McKinsey är ett globalt managementkonsultföretag som hjälper organisationer att skapa tillväxt som är både inkluderande och hållbar. Vi finns i 130 städer och 65 länder, och arbetar med klienter i alla sektorer för att lösa komplexa problem och möjliggöra positiv förändring. Med nya arbetssätt och ny teknologi som grund ger vi organisationer färdigheter som skapar långsiktigt värde för omvärlden, organisationen och medarbetare  för att de ska stå starka nu, och framåt.

Taggar: