Det är viktigt att komma ihåg att branschen är väldigt fragmenterad. Nischade aktörer med ett starkt varumärke och attraktivt kunderbjudande har mycket att vinna. Därför ser vi också att varumärkesmarknadsföring blir högre prioriterat nästa år. Som i så många andra branscher lär vi få se satsningar på generativ AI, som kan användas till såväl marknadsföring som design- och produktuvecklingsarbete.

Vår analys har visat att Sverige har särskilt goda förutsättningar att bli ett Silicon Valley för hållbarhet. Vi har redan flera svenska bolag som är ledande inom sektorer med stor betydelse för omställningen. Om vi samlas kring en positiv vision och agerar nu kan vi skapa en ny era av hållbar tillväxt och välfärd. Samtidigt kan Sverige bli en kraftfull motor för hållbar omställning i hela världen.

Sverige har mycket att vinna, samtidigt som det skulle stå oss dyrt att halka efter. Nu krävs offensiva satsningar: företag behöver hitta nya sätt att samarbeta så att vi kan skapa nya och gröna värdekedjor, högskolor och universitet behöver attrahera och utbilda viktig kompetens, och rätt finansieringsformer behöver finnas på plats för att gröna startups ska kunna växa.

Bolagen har ett ansvar att se över sina strukturer och addressera utmaningarna på systemnivå, vilket kommer gynna både kvinnorna och dem själva. Branschen ska inte behöva vänta på jämställdhet till 2083. Eventet vi arrangerade tillsammans med Level 20 handlade om att diskutera hur kvinnor i branschen här och nu kan tänka och agera för att stötta sin professionella utveckling.

Som organisation vill vi inspirera kvinnor att våga välja en väg inom private equity, och stötta de kvinnor som är yrkesverksamma i branschen med mentorskap och att bredda sitt nätverk. Därför är det otroligt kul med den starka uppslutningen och positiva responsen från deltagarna.

Många kvinnor upplever att de jobbar i motvind, och vi ser samma mönster i Europa och Sverige. Nu har kvinnliga ledare börjat rösta med fötterna och lämna arbetsgivare som inte håller måttet. Det råder redan stentuff konkurrens om duktiga medarbetare, så det här får kännbara följder. Att som företag prioritera sitt jämställdhetsarbete är inte längre bara rätt sak att göra – det blir allt mer affärskritiskt.

På vissa håll kommer det bli enklare för konsumenter att avgöra hur väl företagen lever upp till sina löften om hållbart mode. Exempelvis väntas ny lagstiftning i Frankrike som kräver att kläder och textilier märks med en form av hållbarhetsbetyg. Det här borde så klart välkomnas också av företagen, förutsatt att de tar sitt hållbarhetsarbete på allvar.

Det finns en stark innovationsvilja i Europa, och vi har många styrkor: världens mest produktiva arbetskraft, sofistikerade värdekedjor och en öppen och handelsvänlig ekonomi. Nu behöver vi gemensamt skapa rätt förutsättningar för företag, så att de kan och vågar genomföra de offensiva satsningar som krävs för att konkurrera globalt. Under året har vi sett exempel på hur europeiska beslutsfattare kommit samman och visat på handlingskraft – det är precis vad som behövs även i det här sammanhanget.

Vi beräknar att det är möjligt att minska livsmedelsförlusterna med mellan 50 och 70 procent. Det som krävs nu är ansvarstagande, innovativa lösningar och närmare samarbete mellan aktörer i branschen. Att komma till rätta med problemet med livsmedelsförluster är viktigt både för människor och planeten. Det är dessutom lönsamt för affären.

Sverige och Europa har fostrat många globala toppbolag, men faktum är att att våra företag växer långsammare, generar lägre vinst och investerar mindre i forskning och utveckling än amerikanska motsvarigheter. Det finns därför både en stor möjlighet och ett stort behov av att Europa tar itu med  företagsresultat och innovationsluckor

Ett konkret exempel på hur Europa halkat efter i sitt anammande av nya teknologier är bilindustrin. Europeiska biltillverkare är ledande producenter, men inom segmentet självkörande bilar ligger de efter. De största anledningarna är att det saknas regleringar och ett starkt ekosystem för innovation i Europa

För att Europa inte ska vara sårbart måste vi komma ikapp. Barriärer mellan länder i regionen måste sänkas, innovationer behöver både skyddas och accelereras och vi måste kraftsamla både  mänskliga och monetära resurser

Vi ser att splittringen mellan konsumenter kommer att växa under 2022. För branschen innebär det att det kan vara dags att se över sitt mellansegment för att istället satsa mer på lågpris- och premiumsegmentet

Efter en pandemiboost står Sveriges dagligvaruhandel inför ett tufft år. Inflationsoro, prisökningar, och ökad konkurrens kommer troligtvis vända de senaste årens positiva volymutveckling

Vill man vara en vinnare i den nya realiteten krävs investeringar i egna varumärken, digitala erbjudanden, nya intäktsströmmar samt hälsosamma och hållbara produkter

En ordnad omställning till nettonoll undviker inte enbart de värsta effekterna av klimatförändringarna, utan kan på sikt ge stora fördelar som lägre energi- och produktionskostnader. Samtidigt måste man räkna med kortsiktiga risker. Med gemensamma krafter och beslutsamhet i nettonollomställningen kommer även andra globala problem att kunna lösas.

Netto-noll-övergången kommer att innebära en massiv ekonomisk omställning. Åtgärder från enskilda företag och regeringar tillsammans med samordnat stöd till utsatta sektorer, länder och samhällen skulle underlätta de ekonomiska och samhälleliga anpassningar som kommer att krävas.

Efter nästan två år av nedgång så ser den globala modeindustrin ut att återhämta sig vilket förhoppningsvis ger lite andrum. Trots detta kommer modeföretag behöva hantera stora utmaningar inom leverantörskedjor när kostnaderna ökar och logistiska flaskhalsar uppstår vilket kommer drabba konsumenterna i form av prishöjningar och förseningar.

 Den europeiska återhämtningen halkar efter när vi jämför med USA och Kina, framförallt inom lyxsegmentet. Trots mer dämpad återhämtning i Europa så finns det ljusglimtar, 10 av de 20 så kallade ”super winners” inom mode- och lyxsegmentet är globala bolag med europeiska rötter. Så sett till utbud är Europa fortfarande en stark kreativ motor för hela modeindustrin.

Det går inte att nå Parisavtalet om vi inte radikalt förändrar hur vi producerar och använder material. Klimatnyttan av svensk export innebär redan idag 26 miljoner ton lägre CO2-utsläpp jämfört med om samma produktion skulle ha skett utomlands.

Sverige har en unik position med fantastiska förutsättningar att bli ett Silicon Valley för hållbarhet och driva den globala omställningen.

Våra gemensamma förmögenheter i den offentliga sektorn lever ett undanskymt liv. Hur väl de används och investeras blir sällan belyst. Denna rapport är helt unik och sätter fokus på nettoförmögenheten och därmed på en av de viktigaste resurserna vi har att använda för att möjliggöra klimatomställningen och en hållbar ekonomi efter pandemin - balansräkningen. Offentliga tillgångar är i samma storleksordning som värdet på hela Stockholmsbörsen, osynliga värden som förvaltas åt svenska skattebetalare. Förvaltad på ett professionellt sätt kan offentliga tillgångar hjälpa till att bygga ett hållbart samhälle, utan att behöva ta från skattemedel eller bidra till en ökad statsskuld.

Om vi ser till länders balansräkningar får vi en helt annan bild över var tillgångar finns, hur de växer och hur produktiva de är. Vi ser exempelvis att i bästa fall används endast en fjärdedel av tillgångarna och hälften av skulderna för investeringar, och tre fjärdedelar av våra förmögenheter är låsta i fastigheter. Genom att använda en större del av våra tillgångar för att lösa vår tids största utmaningar så som klimatkrisen skulle inte bara rädda planeten utan också förhindra att värdet på våra tillgångar minskar.

Att förlita sig på ett fåtal stora förvärv innebär att man som företag lägger för många ägg i samma korg där sannolikheten att lyckas kan liknas vid att singla slant. I tider med hög ekonomisk volatilitet kan det få stora konsekvenser vilket vi också kunnat bevittna under pandemin 

I tider av osäkerhet, som under en pandemi, vill företag visa att de är handlingskraftiga. En väg som många väljer är stora förärv som låter högt och syns mycket. Vår analys visar att det ofta är fel väg att gå, om man inte kombinerar det med ett antal mindre förvärv för att sprida risker och dra lärdom från varje förvärv.

Rapporten bekräftar att företag som arbetar systematiskt med små och medelstora förvärv skapar ett betydligt större aktieägarvärde än företag som inte gör det. Jag skulle till och med vilja påstå att företag som inte har en programmatisk strategi ofta genomför värdeförstörande förvärv.