Nykonstruerade tester kan utveckla unga fotbollsspelare
Många år av träning ligger till grund för att exempelvis nå fotbolls-VM och en fotbollsspelares förmåga att göra snabba förändringar i riktning och hastighet under en match är en viktig egenskap för att bli framgångsrik. De nya agility-tester som forskare vid bland annat Mittuniversitetet konstruerat kan nu leda till helt nya träningsövningar för unga fotbollsspelare.
– Det har bedrivits forskning i många år kring så kallad agility, förmågan att vara snabb i både tanke och rörlighet, men testerna har inte varit anpassade till matchlika situationer för en fotbollsspelare. Ett av målen med vår forskning var därför att utveckla nya tester med hög tillförlitlighet även i fotbollsspecifika sammanhang, säger Haris Pojskic, doktor i idrottsvetenskap vid Nationellt Vintersportcentrum på Mittuniversitetet.
Forskarna ville bland annat undersöka om det går att med hög trovärdighet slå fast att någon spelare är mer snabb i tanke och rörlighet än någon annan spelare. Man ville också att de nya testerna skulle kunna mäta om snabbrörligheten förbättras efter att ett visst träningsprogram tillämpats. Testerna genomfördes på U17-spelare och U19-spelare och undersökningsresultaten kan ha betydelse för fotboll både vetenskapligt och praktiskt eftersom testerna kan omvandlas till fotbollsspecifika träningsövningar.
– Våra test visar att en ung spelares utveckling av snabbrörlighet kräver träning av specifika motoriska färdigheter. Det finns inte några bevis för att sprintlöpning, hoppning eller reaktiv styrka har en positiv inverkan på utvecklingen av fotbollsspecifik agility i den här åldern, vilket betonar vikten av fotbollsanpassad träning oberoende av spelarnas andra fysiska förmågor, säger Haris Pojskic.
De snabba förändringar i riktning och rörelsehastighet som är uttryck för en spelares förmåga att reagera på yttre signaler (till exempel en passning) kallas en icke-planerad eller reaktiv agility (reactive agility = RAG). Men, i fotboll finns också situationer när en spelare gör en snabb ändring av riktningshastighet (change of direction speed = CODS). I dessa fall är det inte reaktion på en signal, utan snarare en planerad åtgärd (till exempel att springa mot en ledig yta på fotbollsplanen för att få eller öppna för en passning).
De nya testerna involverar start- och stopprörelsemönster och bollhanteringsteknik och visade sig ha hög tillförlitlighet när de testades på ungdomsspelare. Testresultaten visade inte heller några skillnader i spelarnas RAG och CODS-resultat beroende på om de var försvarare, mittfältare eller anfallare.
– Resultaten från studien är spännande, men vi ser också att det krävs ytterligare forskning. Det kommer att vara viktigt att studera hur spelarna presterar när de är riktigt trötta och det vore också intressant att utveckla testerna för att bättre kunna undersöka spelarnas agility-förmåga i dribblingssituationer, säger Haris Pojskic.
Studien är ett resultat av ett samarbete mellan Mittuniversitetet och universiteten i Split och Zagreb i Kroatien. Deltagande forskare är Haris Pojskic (Mittuniversitetet, Nationellt vintersportcentrum), Erik Åslin (Mittuniversitetet), Ivan Jukic (universitetet i Zagreb) samt Ante Krolo, Ognjen Uljevic, Miodrag Spasic och Damir Sekulic (universitetet i Split).
Länk till forskningsartikeln:
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fphys.2018.00506/full
Kontaktperson:
Haris Pojskic, doktor i idrottsvetenskap vid Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet, 076-527 91 34, haris.pojskic@miun.se
Mittuniversitetet är ett lärosäte där människor möts, inspireras och tänker nytt. Vi finns i Sundsvall och Östersund, och har ett brett utbud av utbildningar både på campus och på distans. Goda relationer med omvärlden ger vår forskning och utbildning en stadig förankring i samhället och, inte minst, i regionen.
Taggar:
