Oroande könsskillnader när unga etablerar sig på arbetsmarknaden
Med stigande ålder blir det fler unga kvinnor än män som varken arbetar eller studerar. Samtidigt får killarna mer statligt stöd än tjejerna.
– Vi ser oroande könsskillnader i den nya sammanställningen som Temagruppen Unga i arbetslivet har gjort men siffrorna behöver analyseras mer, säger Temagruppens koordinator Berit Israelsson. Siffrorna tyder på att tjejerna etablerar sig senare än killarna på arbetsmarknaden och i utbildningar. Därför är det nödvändigt att studera den tid som individerna befinner sig i olika kategorier av åtgärder och stöd för att se vad denna faktor betyder för individens utveckling. Även utrikes födda är överrepresenterade i UVAS-gruppen och också i denna grupp är andelen tjejer större än andelen killar.
Gruppen unga i åldern 16–24 som varken arbetar eller studerar (UVAS) var relativt konstant under perioden 2007–2012. Den ökade något från 2011 till 2012.
Omkring 76 000 unga i åldern 16–24 varken arbetade eller studerade 2012. Det är 6,7 procent av alla 16–24-åringar i Sverige. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, och Försäkringskassan, som Temagruppen har sammanställt.
Andelen killar av gruppen som får statligt stöd i åldersgruppen 16–24 var 2012 högre än andelen tjejer (54 procent jämfört med 42 procent). Det motsatta förhållandet gäller andelen tjejer i gruppen som vårdar barn (22 procent kontra under en procent).
– En annan könsskillnad handlar om dem som varken arbetade eller studerade i åldern 25–29. Ungefär lika många tjejer som killar i åldern 16–24 år varken arbetar eller studerar men med stigande ålder (25–29 år) ökar andelen kvinnor. Över 12 procent av alla svenska kvinnor i denna ålder varken arbetade eller studerade 2012 medan siffran för män var lite över 10 procent, säger Berit Israelsson. Vi vill ”hålla ett öga” på denna grupp för att etableringsåldern stiger och för att vi vill se hur eventuella könsskillnader ser ut över tid. Tidigare studier visar att det är lätt att fastna och bli kvar.
Vi vill uppmärksamma den som jämför med tidigare års siffror på att sättet att beräkna har ändrats. Tidigare var gruppen som varken arbetar eller studerade större. Det beror bland annat på att elever i särskolan sedan 2010 inte längre räknas in och att antalet unga som arbetspendlar till Danmark och Norge och antalet föräldralediga beräknas på ett nytt sätt. I statistiken ingår i dag 16–24-åringar medan den tidigare bestod av 16–25-åringar.
Siffror för alla kommuner och län finns på www.temaunga.se där även könsfördelningen inom olika kategorier kan ses. Kön definieras som juridiskt kön, det vill säga det kön som är registrerat i folkbokföringen och andra register. Vi har också sammanställt de 40 kommuner som har högst respektive lägst andel UVAS av hela sin unga befolkning.
UVAS-mätningen som Temagruppen gör bygger på så kallade registerdata. I dessa ingår personer som under ett år:
- inte hade inkomster över ett basbelopp (44 000 kronor 2012)
- inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade SFI mer än 60 timmar
- inte arbetspendlade till Danmark eller Norge.
För mer information kontakta Malin Engstedt, kommunikation/press, Temagruppen Unga i arbetslivet, mobiltfn 070-517 89 19.
Temagruppen Unga i arbetslivet samlar erfarenheter från arbetsmarknadsprojekt för att förbättra ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Den drivs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Nordiskt Välfärdscenter, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Tillväxtverket.