Unga allt mindre aktiva i föreningar

Unga är allt mindre aktiva i föreningar och de som börjar tidigt slutar också tidigt. Möjligheterna till en god fritid behöver stärkas till exempel för unga hbtq-personer, unga nyanlända, unga med funktionsnedsättning och unga i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

Fokus 14, den rapport om ungas fritid som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor lämnade till statsrådet Aida Hadzialic i dag, visar att unga är allt mindre aktiva i föreningar.

– Det är en beklaglig trend eftersom unga därmed riskerar att gå miste om ett viktigt stöd i sin utveckling. Vår rapport visar också att det behövs ett tydligare nationellt initiativ för att fritidsaktiviteter och föreningar ska omfatta grupper av ungdomar som i mindre utsträckning än andra är aktiva. Det gäller bland andra nyanlända ungdomar där föreningsaktivitet kan vara ett stöd för deras förankring i samhället, inte minst för unga tjejer. Vår erfarenhet och vår enkät till landets kommuner pekar också tydligt på att vi behöver utveckla arbetet för bra fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer, säger Eva Theisz, vikarierande generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Den minskande trenden har pågått i två årtionden och gäller både medlemskap och i vilken utsträckning unga tar sig an förtroendeuppdrag. Andelen unga 16–25 år som deltog i ett föreningsmöte sjönk från 51 procent från 1994/95 till 38 procent 2010/11. Antalet deltagartillfällen inom föreningsidrotten sjönk med nästan tio procent och antalet sammankomster med drygt 15 procent mellan 2004 och 2012.

– Det är en utmaning att vända trenden att få fler föreningsaktiva unga att fortsätta. Barn som börjar tidigt med en fritidsaktivitet slutar nämligen allt tidigare. Forskarna talar om en ”barnifiering” av föreningslivet: en verksamhet för barn som upphör när de blir äldre. Minskningen sker från höga nivåer men det är ändå ett faktum att allt färre ungdomar är föreningsaktiva, säger Oscar Svensson, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Hindren för goda levnadsvillkor för unga på fritiden handlar om allt från begränsade ekonomiska resurser till verksamheters utformning och möjligheten att ta del av olika aktiviteter på fritiden. Dessa behöver stärkas bland annat för utrikes födda tjejer, unga nyanlända, unga hbtq-personer, unga med funktionsnedsättning och unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

Mer ur rapporten:

• Spelorganisationen Sverok och andra så kallade hobbyorganisationer tillhör de få snabbväxarna inom ungas föreningsliv
• Landets kommuner svarar i en enkät att unga hbtq-personer möter den minst utvecklade fritidsverksamheten – färre än en tiondel av kommunerna har mål för dessa ungas fritid. Endast en sjättedel anser att det lokala fritidsutbudet svarar mot efterfrågan.
• Det är mer än dubbelt så vanligt bland unga med funktionsnedsättning att avstå från fritidsverksamheter av rädsla för att bli dåligt bemötta jämfört med övriga unga.

Några förslag:

• Stärk arbetet för en god fritid för unga homo- och bisexuella samt unga transpersoner
• Stärk arbetet för en god fritid för unga med funktionsnedsättning genom utbildning och utredning
•  Utveckla föreningslivets och fritidsaktiviteternas roll i nyanländas etablering.

Fokus 14 är en uppföljning av den nationella ungdomspolitiken. Varje år görs en sådan rapport som studerar ungdomars villkor ur olika perspektiv. Propositionen Med fokus på unga, som riksdagen antog i år, betonar att fritid och kultur betyder mycket för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. Att unga organiserar sig och erbjuds bra fritidsverksamhet bidrar till att förbättra deras levnadsvillkor och till att stärka deras makt att forma sina liv. Rapporten bygger i stor utsträckning på olika enkätundersökningar riktade till unga och en omfattande enkät till landets kommuner (78 procents svarsfrekvens). Vi har också intervjuat unga, tjänstemän och politiker som arbetar med dessa frågor runtom i landet (i Lycksele, Landskrona och i Stockholms stad – främst Spånga-Tensta).

Läs Fokus 14: http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fokus-14.pdf

Hör gärna av dig till Malin Engstedt, kommunikatör/press, mobiltfn 070-517 89 19 eller via malin.engstedt@mucf.se eller till Anders Hagquist, kommunikationschef, mobiltfn 070-663 39 18.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.