UNGA MED ATTITYD – EN TOLERANTARE GRUPP
Unga med attityd är Ungdomsstyrelsens rapport som idag överlämnas till regeringen. 6 000 ungdomar har tillfrågats om sina attityder och värderingar till arbete, boende, hälsa, utbildning, demokrati, inflytande och fritid. Detta är fjärde gången studien görs och det möjliggör jämförelser över tid. Dessutom finns en jämförelsegrupp i åldern 35 och 74 år vilket gör att det går att se generationsskillnader.
Att bli vuxen Idag blir man vuxen när man tar ansvar för sina egna beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet. Skillnaden mot tidigare är att dessa egenskaper inte uppnås vid en specifik ålder exempelvis som att bli myndig eller flytta hemifrån. Det viktigaste för unga just nu är deras fritid. När de fyller 35 år tror de att det viktigaste kommer vara att ha eget boende, fast anställning och att ha bildat familj.
- Det är glädjande att en stor majoritet, 80 procent, av ungdomarna ser optimistiskt på sin framtid fortsätter Per Nilsson.
Tolerans Synen på invandrare och flyktingar har blivit mer tillåtande. År 1993 ansåg 70 procent i åldersgruppen 16-29 år att Sverige borde ta emot färre flyktingar och nu är siffran 40 procent. Över 80 procent av de unga har några eller många vänner med en annan etnisk bakgrund än de själva. Bland både yngre och äldre instämmer 50 procent i att det finns många rasister i Sverige. Endast var femte tror att invandrare har lika stora möjligheter att lyckas i samhället som svenskar. Unga kvinnor är de som har mest tillåtande attityder.
Över 70 procent av de unga anser att homosexuella ska ha lika rättigheter att gifta sig. En majoritet av de unga anser också att homosexuella har lika goda förutsättningar som heterosexuella att vara bra föräldrar. Unga har en betydligt mer tillåtande attityd än äldre till homosexuella.
De unga ifrågasätter kärnfamiljsnormen mer än tidigare och ser även andra familjebildningar som vanligt förekommande. Av de unga männen anser 20 procent och av de unga kvinnorna anser 35 procent att barn påverkar deras karriär och löneutveckling negativt.
- På många sätt liknar de ungas värderingar de äldres men ett avvikande område är tolerans. Där är en större andel unga mer tillåtande än äldre. En större andel unga ser också positivt på homosexuellas rättigheter och är mer vänligt inställda till invandrare och flyktingar, menar Per Nilsson.
Ungas arbetsmarknad Andelen unga som arbetar har minskat från 50 till 40 procent sedan 2002. Samtidigt har andelarna som studerar eller är arbetslösa ökat. Unga vill helst arbeta inom den privata sektorn och minst populärt är landstinget. Kultur/medier/design kom högst upp på önskelistan bland branscher medan få vill jobba inom försvaret, som lärare eller med säkerhet och transporter.
Den tydligaste förändringen bland unga är att vikten av fast anställning har ökat. Utöver det anser man att trevliga arbetskamrater, bra chef och bra arbetsmiljö är viktigt med ett arbete. Många av dem som varit arbetslösa har upplevt det som besvärande och det har lett till oro.
En majoritet av de unga kan tänka sig att starta eget företag. De huvudsakliga strukturella orsakerna till att unga tvekar att starta eget företag är ekonomisk osäkerhet, brist på kunskap och krångliga regler.
En majoritet av de äldre anser att unga bör få lägre lön för att skapa fler arbetstillfällen. Äldre instämmer också i högre grad att jobbsökarprojekt bör vara obligatoriskt för unga som är arbetslösa. Unga instämmer inte alls i samma grad. Andel unga som har eller har haft en anställning är betydligt högre bland svenskfödda än bland utrikes födda.
- Unga värderar en fast anställning högt, på det sättet är unga inte annorlunda än äldre, avslutar Per Nilsson.
För mer information:
Inger Ashing, chef för verksamhetsområdet Nationell och kommunal ungdomspolitik tfn 08-566 219 40, inger.ashing@ungdomsstyrelsen.se
Susanne Zander, utredare, tfn 070 – 566 14 72 susanne.zander@ungdomsstyrelsen.se
Sofia Johansson, pressekreterare tfn 070-663 39 18, sofia.johansson@ungdomsstyrelsen.se
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till inflytande och välfärd. Det gör vi genom att ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor, följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete, fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete.