Sveriges primärvård i framkant i flera avseenden, men svenska läkare upplever mest stress på jobbet enligt stor internationell undersökning
Cirka 65 procent av läkarna i primärvården upplever arbetet som mycket stressigt, en ökning med 10 procentenheter sedan 2015. Det visar resultat från en internationell studie (IHP) som presenteras av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys idag. På vardanalys.se redovisas resultat av frågor om läkarnas syn på arbetet, vårdens tillgänglighet, samordning och innehåll samt möjligheter för patienter att läsa sina journaler eller följa testresultat digitalt.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt hur primärvårdsläkare i Sverige upplever att vården fungerar och jämfört med vad primärvårdsläkare i andra länder tycker. Resultaten av enkäten finns att ta del av på vardanalys.se. I mars 2020 publiceras en rapport med fördjupade analyser och resultat av undersökningen. I studien ingår även Australien, Frankrike, Kanada, Norge Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Sverige är det land som enligt studien i allra högst grad erbjuder patienter olika digitala verktyg för att hantera information. Nästan alla läkare uppger att patienter har möjlighet att ställa en medicinsk fråga via nätet och att se sina journaler. Det är också vanligt att vårdcentralerna erbjuder möjlighet att följa testresultat digitalt. Jämförelsen visar också att Sverige är det land som i högst grad har psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter anställda. I de andra länderna i undersökningen är det vanligare att endast läkare och sjuksköterskor arbetar på vårdcentralerna.
Men när det gäller upplevelsen av stress, arbetsbörda och tiden de kan lägga på varje patient, skiljer sig de svenska primärvårdsläkarna från läkarna i de andra länderna. Sverige har högst andel, cirka 65 procent av läkarna, som upplever sitt arbete som mycket eller oerhört stressigt.
– Studien visar att vi har kommit betydligt längre än andra länder i flera avseenden, men stressen läkarna upplever måste tas på allvar. Hälso- och sjukvården genomgår en stor förändring, och i tidigare rapporter har vi synliggjort behovet av bättre förutsättningar för ledarskapet, och administrativ avlastning, för att klara omställningen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014.
På vår webbplats finns en grafisk presentation av resultaten. Data som beskriver resultaten bifogas detta pressmeddelande och är fria att använda förutsatt att källa anges (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys/The Commonwealth Fund’s 2019 International Health Policy Survey of Primary Care Doctors in 11 countries).
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.