Andra länder lyckas ge en mer patientcentrerad vård

Report this content

På flera områden som är viktiga ur ett patientperspektiv – som tillgänglighet, delaktighet i den egna vården och koordinering av olika vårdkontakter – är den svenska hälso- och sjukvården sämre än flera andra jämförbara länder. Det visar undersökningen International Health Policy Survey 2017 som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) publicerar i dag.  

 Åtta av tio i befolkningen 65 år och äldre är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått det senaste året. Sverige är också det land där minst andel av patienterna har avstått från vård på grund av kostnaderna, endast tre procent. Samtidigt visar resultaten på brister i mötet med vården jämfört med i flera andra länder.

Andelen med fast läkarkontakt av de som är 65 år och äldre är lägst av alla länder i undersökningen och har sjunkit sedan 2014, från 67 procent till 60 procent. Sverige är också det land där lägst andel upplever att läkaren känner till deras medicinska historia.

Svenska patienter 65 år och äldre upplever också en sämre tillgänglighet än i flera andra länder i undersökningen. Till exempel svarar endast 26 procent att det var lätt att få vård på kvällar och helger utan att uppsöka sjukhusets akutmottagning.

Även när det gäller att få hjälp med att koordinera olika vårdkontakter får Sverige svaga resultat. Endast hälften får hjälp av vårdpersonalen att koordinera vården mellan olika vårdgivare och mottagningar, vilket är det lägsta resultatet av alla länder.

– När gruppen äldre med kroniska sjukdomar blir större blir det än viktigare att vården anpassas efter deras behov. För dem som har kontakter med flera delar av vården behöver vården ta ett helhetsansvar för samordning och koordinering, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys.

Sverige har svaga resultat jämfört med övriga länder när det gäller möjligheten för äldre med kroniska sjukdomar att vara delaktiga i den egna vården. Till exempel har endast fyra av tio patienter fått en behandlingsplan och tre av tio patienter har haft samtal med vårdpersonal om målsättningar och prioriteringar för den egna vården. Däremot tycker tre fjärdedelar av patienterna med kroniska sjukdomar att det är lätt att kontakta vården för att ställa frågor och få råd.

–Den här undersökningen visar att det finns andra länder som lyckas bättre med att ge patienter förutsättningar att ta en aktiv roll i den egna vården, till exempel genom att diskutera mål och prioriteringar för vård och behandling, säger Fredrik Lennartsson.

Inom vissa områden har resultaten förbättrats sedan 2014. Det är till exempel fler som får tid hos specialistläkaren inom en månad och en större andel får information om varför de ska ta sina utskrivna mediciner i samband med att de skrivs ut från sjukhus. Det är också fler som har haft samtal med någon vårdpersonal om fysisk träning och motion.

Rapporten Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

När gruppen äldre med kroniska sjukdomar blir större blir det än viktigare att vården anpassas efter deras behov. För dem som har kontakter med flera delar av vården behöver vården ta ett helhetsansvar för samordning och koordinering
Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys