Begränsad effekt av arbetssättet IBIC i socialtjänsten
I dag använder fler än hälften av landets kommuner arbetssättet IBIC, Individens behov i centrum, i socialtjänsten. Men de tänkta fördelarna med arbetssättet tycks, knappt fem år efter lanseringen, hittills endast ha uppkommit i begränsad utsträckning på nationell nivå. Det behövs därför ytterligare förändringsarbete för att de ska kunna uppnås. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som publiceras i dag.
I utredningen om ny socialtjänstlag som kom i somras, lyfts bland annat att socialtjänsten behöver arbeta mer med systematisk uppföljning för att utvärdera, dela och dra nytta av erfarenheter i verksamheten. IBIC är ett arbetssätt som skulle kunna stödja den önskade utvecklingen. Syftet med IBIC är bland annat att göra stödet till brukarna lättare att följa upp systematiskt, utifrån varje individs behov och förutsättningar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen utvärderat IBIC utifrån ett brukar- och organisationsperspektiv.
Utvärderingen visar en delad bild, där de tänkta fördelarna med arbetssättet än så länge verkar ha uppkommit i begränsad utsträckning på nationell nivå. Några kommuner rapporterar stora fördelar av IBIC, medan majoriteten beskriver en mer begränsad nytta av arbetssättet. IBIC tycks öka jämförbarheten mellan utredningar och tydligheten i vilket stöd som beviljats, men gör samtidigt att komplexiteten och tidsåtgången för utredningarna ökar. Arbetssättet bidrar främst till ökad likvärdighet och jämförbarhet inom, snarare än mellan, kommunerna.
– Syftet med IBIC är gott, men utifrån vad vår utvärdering visar är frågan om effekterna av arbetssättet i dag motsvarar den tid och det utvecklingsarbete som krävs för att införa det. För att IBIC ska kunna stärka kvalitetsutvecklingen inom socialtjänsten behövs ytterligare förändringsarbete. Vi hoppas att vår rapport kan bidra till det, säger Eva Hagbjer, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Myndighetens rekommendationer är bland annat att kommunerna bör samla och jämföra sina erfarenheter av IBIC, i samråd med brukare. Utifrån lärdomarna bör Socialstyrelsen och kommunerna ta fram mer konkreta stöd och vägledningar för hur verksamheterena bäst bör använda arbetssättet. Bland annat behövs en gemensam tolkning av hur IBIC bör användas i arbetet med dokumentation och uppföljning för att öka möjligheten till jämförelser mellan kommuner.
– Det behövs mer stöd från både regering och myndigheter till kommunerna i deras arbete att utveckla och följa upp verksamheten. Bland annat ser vi behov av ett nationellt kvalitetsregister för att systematiskt kunna jämföra socialtjänstens resultat mellan kommuner, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Effekten av IBIC. En utvärdering av arbetssättet Individens behov i centrum i socialtjänsten finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
Kontakt:
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Vi har ändrat logotyp och kortnamn
Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men vi har ändrat logotyp och kortnamn från Vårdanalys till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen.
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.