Fler insatser behövs för att stärka kvinnors hälsa

Vården i samband med graviditet och förlossning har blivit mer kunskapsbaserad, något fler kvinnor deltar i mammografiscreening och antalet tonårsfödslar och aborter har minskat nationellt. Men skillnaderna mellan olika regioner och olika grupper av kvinnor är fortfarande stora. Det visar tre nya rapporter från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som presenteras i dag.

År 2015 inledde regeringen en satsning för att stärka kvinnors hälsa och utveckla vården som riktas specifikt till kvinnor. Målet var att minska ojämställdheten, motverka sjukskrivningar och minska hälsoklyftorna i samhället. Bland annat fick regionerna särskilda statsbidrag för insatser inom förlossningsvården och primärvården, mammografiscreening gjordes avgiftsfri och kostnadsfria preventivmedel till unga infördes i hela landet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen följt upp satsningen.

– Vi ser att vården i samband med graviditet och förlossning har blivit mer kunskapsbaserad under den tid satsningen pågått. Vi ser också att deltagandet i mammografiscreening ökat en aning i vissa grupper och att antalet tonårsfödslar och aborter minskat på nationell nivå. Men fortfarande finns stora skillnader mellan olika regioner och grupper av kvinnor, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Uppföljningen visar att det är vanligare att kvinnor som är födda utanför Europa får allvarliga bristningar vid förlossningen. Var tredje födande kvinna känner sig inte trygg med att det kommer att finnas plats på förlossningsavdelningen, samtidigt som det saknas statistik över hur ofta kvinnor inte får plats på det sjukhus de hade önskat. Uppföljningen visar också att deltagandet i mammografiscreening fortfarande skiljer sig stort mellan olika grupper. Och i områden där många har utländsk bakgrund är det färre som hämtar ut preventivmedel och vanligare med tonårsfödslar.

– Det kommer att behövas kompletterande och riktade insatser för att stärka kvinnors hälsa och minska skillnaderna mellan både regionerna och de olika grupperna, säger Jean-Luc af Geijerstam.

Samtliga rapporter om satsningen på kvinnors hälsa finns att läsa och ladda ner på https://www.vardanalys.se/om-vardanalys/nyhetsarkiv/1.

.

_____________________________________

Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se