Flera brister i patientlagens efterlevnad
Patienters erfarenheter av vården visar på flera brister i genomslaget för patientlagen, exempelvis när det gäller tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och samordning. Patientlagens efterlevnad måste prioriteras mer i styrningen av vården och det behövs insatser som kompletterar och understödjer lagens intentioner. Det visar en rapport som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerar i dag.
Patientlagen trädde i kraft 2015 för att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag följt upp patientlagens genomslag. I uppdraget ingick även att analysera vad individens möjlighet att välja vårdgivare har inneburit för hälso- och sjukvården samt att ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare utifrån principen om vård efter behov.
– Vi ser flera brister i patientlagens efterlevnad och få tecken på förbättringar, bland annat när det gäller delaktighet eller att leva upp till den nationella vårdgarantin. Många saknar också en fast kontakt i vården, samtidigt som de med fast kontakt har bättre erfarenheter, även när det gäller andra skyldigheter som regleras i patientlagen, säger Ida Nyström, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Covid-19-pandemin har sannolikt haft en viss negativ påverkan på lagens genomslag, men samtidigt framkommer få förbättringar i undersökningar som genomfördes även kort före pandemin.
I undersökningen framkommer några positiva förändringar. Det är till exempel fler än tidigare som fått en individuell plan till hjälp för att samordna insatser från vården och omsorgen.
– Patientlagen i sig är inte tillräcklig för att stärka patientens ställning. Vi föreslår en samlad styrstrategi med insatser som stödjer lagens intentioner. Det handlar om att förtydliga vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad, att utveckla tydligare incitament och ansvarsutkrävande samt att stärka uppföljningen av lagens efterlevnad, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Undersökningen visar även att möjligheten att välja vårdgivare är uppskattad bland patienter och utgör en viktig komponent för att stärka patientens inflytande. Samtidigt kan bristfälligt reglerade valfrihetssystem påverka tillgången till vård för vissa grupper, så att vården blir mer ojämlik och inte ges enligt principen om vård efter behov. Dessa målkonflikter behöver hanteras, och i rapporten föreslår Vård- och omsorgsanalys ett antal principer som regionerna kan tillämpa i styrningen av valfrihet.
Rapporten En lag som kräver omtag. Uppföljning av patientlagens genomslag, med en fördjupning om valfrihet finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
