Goda effekter av välfärdsteknik när den används rätt
Välfärdsteknik inom omsorgen har övervägande positiva effekter för såväl brukare som närstående och personal. Men det är viktigt att den utgår från brukarens behov och funktionen den ska fylla. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som presenteras i dag.
Under de närmaste decennierna kommer andelen äldre i befolkningen att växa samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder kommer att sjunka. Det innebär att behoven av välfärdstjänster ökar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen analyserat hur en ökad användning av välfärdsteknik påverkar brukare, personal, närstående och omsorgens organisation i både äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning.
– Vi ser att välfärdstekniken kan stärka brukarens självständighet, trygghet och delaktighet, och dessutom bidra till positiva hälsoeffekter som bättre nattsömn och ett minskat behov av medicinering. Även närstående kan få avlastning genom tekniken, och omsorgspersonalen kan fördela sin tid på ett mer effektivt sätt, säger John-Erik Bergkvist, analytiker på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten visar att för att uppnå de positiva effekterna krävs att välfärdstekniken prövas och anpassas efter brukarens behov och förmåga – annars är risken att tekniken inte används alls eller att den leder till otrygghet för både brukaren och närstående. Välfärdsteknik kan också bidra till utvecklingen av en mer personcentrerad omsorg genom att tekniken individanpassas efter den enskilde brukarens behov, förmåga och preferenser.
– För att kunna dra nytta av välfärdsteknik krävs att den ses som en del av verksamheten snarare än som teknik i sig. Den måste vara en integrerad del av omsorgen där kommunerna utgår från vilken funktion tekniken ska fylla och vilka behov den ska tillgodose, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Innovation efter funktion. Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
För mer information: Anne Rådestad, presskontakt
08-690 41 02, anne.radestad@vardanalys.se
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
