Svenska

Kompetenskillnader mellan akutsjukhusen

Report this content

Akutsjukhusen behöver en bred kompetens för att ta hand om de nära två miljoner besök som årligen sker på landets akutmottagningar. Ändå skiljer sig både behandlingsmöjligheterna och kompetensen åt mellan akutsjukhusen och det är otydligt vilka krav landstingen ställer på de olika sjukhusen. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

Det finns knappt 70 akutsjukhus i Sverige, men behandlingsmöjligheterna varierar stort mellan akutsjukhusen. Nära ett av fem akutsjukhus utför till exempel inte akuta kirurgiska operationer. På grund av skillnader i behandlingsmöjligheter förekommer det att patienter redan i ambulansen styrs till särskilda akutsjukhus, även om det innebär längre transporttid. Även kompetensen och erfarenheten hos läkarna som bemannar akutmottagningarna och de beredskapsresurser som finns varierar mellan akutsjukhusen. Till exempel har två av fem akutmottagningar den senaste månaden bemannats med läkare utan legitimation som saknat tillgång till handledning på plats.

– Landstingen behöver säkerställa kompetensnivån på akutmottagningarna. Befolkningen ska känna sig trygg i att det finns erfarna läkare på plats om man blir akut sjuk eller skadad, säger Simon Jehrlander, utredare, Vårdanalys.

Samtidigt har landstingen olika förutsättningar för det akuta omhändertagandet. Skillnaderna i befolkningsmängd och avstånd till akutsjukhusen mellan olika delar av Sverige är stora. Cirka 85 procent av Sveriges befolkning har 30 minuter eller kortare resväg till närmaste akutmottagning, men på vissa håll är restiden lång. Cirka 16 000 personer har längre än 120 minuters resväg till närmaste akutmottagning.

– Skillnaden mellan de olika sjukhusens uppdrag och roll i dagens akutsjukvårdssystem är inte tillräckligt tydlig. Det är därför viktigt att landstingen tydliggör hur det akuta omhändertagandet ska säkerställas för befolkningen, säger Jean-Luc Af Geijerstam, generaldirektör, Vårdanalys.  

Med större tydlighet ökar också förutsättningarna för en god planering. Det underlättar bland annat analysen av förändringar av hälso- och sjukvårdsystemet, som till exempel en förstärkning av primärvården, kan få för det akuta omhändertagandet.

– En ökad tydlighet kan stärka befolkningens trygghet genom bättre förståelse för att det finns en plan om man blir akut sjuk, oavsett om vården sker på ett akutsjukhus eller i andra delar av vården, säger Simon Jehrlander, utredare, Vårdanalys.  

Rapporten En akut bild av Sverige. Kartläggning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare. Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen. Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer. http://www.vardanalys.se

Media

Media