Ny stor studie: Så står sig svensk primärvård i en internationell jämförelse
Svensk primärvård ligger långt fram när det gäller att arbeta multiprofessionellt. Det innebär att svenska patienter får träffa flera olika yrkesgrupper, till exempel psykologer, kuratorer och fysioterapeuter, till skillnad från i flera andra länder där det är vanligast med enbart läkare och sjuksköterskor. Det visar en internationell studie (IHP) som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterar i dag.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt hur primärvårdsläkare i Sverige upplever att vården fungerar och jämfört med vad primärvårdsläkare i andra länder tycker. I december förra året publicerades översiktliga resultat, och i den här rapporten analyserar vi resultaten. Vi undersöker bland annat skillnader mellan läkare i olika åldrar och mellan kvinnor och män, samt mellan vårdcentraler i glesbygd respektive storstad och mellan olika driftsformer. I rapporten ingår även en översikt av hur primärvården är organiserad i de länder som är med i undersökningen. Utöver Sverige ingår Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Rapporten visar att svensk primärvård ligger långt fram i den utveckling mot ett mer multiprofessionellt arbetssätt som pågår i många andra europeiska länder. Men rapporten visar också att Sverige har relativt få primärvårdsläkare per invånare jämfört med de flesta av länderna i undersökningen.
Utmärkande är också att en hög andel av läkarna i den svenska primärvården, cirka 65 procent, upplever sitt arbete som mycket eller oerhört stressigt. Samtidigt träffar läkarna i Sverige lägst antal patienter per arbetad timme, cirka 1 patient, jämfört med 2–4 patienter per timme i de övriga länderna. Sverige har också längst patientmöten, cirka 25 minuter per möte jämfört med i snitt 10–20 minuter i de andra undersökta länderna.
– Det behövs fördjupade studier för att få veta mer om primärvårdsläkarnas arbetssituation. Men andra undersökningar visar att svenska primärvårdsläkare upplever att en stor del av de administrativa uppgifter de gör skulle kunna utföras av andra yrkesgrupper, eller automatiseras. I tidigare rapporter har vi synliggjort behovet av både utvecklat ledarskap och bättre administrativ avlastning, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014. Datainsamlingen till den här studien genomfördes under 2019.
Ta del av rapporten på www.vardanalys.se/rapporter/ihp-2019/.
För mer information: Anne Rådestad, presskontakt
08-690 41 68, anne.radestad@vardanalys.se
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
