Ökning av fasta vårdkontakter i Sverige men fortsatta brister i samordning visar en internationell jämförelse
Andelen svenskar som uppger att de har en fast läkarkontakt har ökat i åldersgruppen 65 år och äldre, och personer med kronisk sjukdom i samma åldersgrupp tycker att vården har förbättrats på flera områden. Men i en jämförelse med tio andra länder har Sverige fortsatt lägst andel med fast vårdkontakt, och en hög andel patienter rapporterar fortsatt brister i samordningen av vården. Det är några av resultaten i en internationell undersökning, International Health Policy Survey.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen i undersökningen av hur befolkningen i åldersgruppen 65 år och äldre i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder.
Resultaten visar bland annat att andelen personer i Sverige som uppger att de har en fast vårdkontakt har ökat inom åldersgruppen.
– I Sverige uppger närmare 70 procent av personerna som är 65 år och äldre att de har en fast läkare eller sjuksköterska. Det är en klar ökning sedan 2017, men Sverige är fortfarande det land i jämförelsen som har lägst andel med fast vårdkontakt, säger Peter Nilsson, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Personer i åldersgruppen som har en kronisk sjukdom rapporterar i den svenska undersökningen att vården har förbättrats på flera områden. Till exempel uppger drygt 70 procent att de har fått en behandlingsplan som de kan använda i vardagen, jämfört med 4o procent år 2017. Däremot rapporterar en hög andel svenska patienter fortsatta brister i samordningen av vården, jämfört med de andra länderna i undersökningen. Till exempel svarar var fjärde svensk i åldersgruppen att de varit med om att deras läkare i primärvården saknat information om den vård de fått från specialistvården.
Undersökningen genomfördes under våren 2021. Det är möjligt att covid-19-pandemin har försvagat eller förstärkt förändringar, men det finns inga tecken på att svarsfrekvensen har påverkats.
Ta del av fler resultat i undersökningen: www.vardanalys.se/rapporter/ihp-2021/. Ytterligare resultat och utförligare analyser presenteras i en fullständig rapport i mars 2022.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
