Oro för kvaliteten när socialtjänsten arbetar på distans

Socialtjänsten har behövt arbeta på nya sätt och hantera flera nya utmaningar under covid-19-pandemin. En snabb digitalisering har varit positiv, men det finns en oro inom verksamheterna för hur insatsernas kvalitet kan påverkas på sikt och också för att behovet av stöd från social­tjänsten kommer att öka. Det ställer krav på beredskap och förebyggande arbete. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som publiceras i dag.

Covid-19-pandemin har lett till stora samhällsutmaningar. Det finns en risk att de mest utsatta i samhället drabbas hårt, vilket kan leda till ett ökat tryck på socialtjänsten i landets kommuner. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har på uppdrag av regeringen anlyserat konsekvenserna av pandemin för socialtjänstens individ- och familjeomsorg, både på kort sikt och ett år framåt.

Rapporten visar att arbetsformerna i socialtjänsten har ändrats under pandemin, men att det har gjorts på olika sätt i olika kommuner. Många har arbetat hemifrån, begränsat fysiska möten och hembesök och i stället övergått till att ha möten på telefon, via video eller utomhus. Det har bidragit till en snabb digitalisering av socialtjänsten, men också till nya problem.

– Till viss del är de här förändringarna positiva. Men från verksamheterna uttrycks också en oro för lägre kvalitet i både utredningar och stödinsatser, och det är inte hållbart under lång tid. För att undvika en kvalitetsförsämring är det viktigt att socialtjänsten ges förutsättningar att genomföra både fysiska möten och distansmöten beroende på vad som är bäst i det enskilda fallet, säger Isabelle Carnlöf, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Under pandemin har ärendena till socialtjänsten ökat i en del kommuner, men i andra har de minskat eller inte förändrats. Samtidigt finns en oro för att mörkertalen har ökat och för att utsatthet och sociala problem blivit svårare att upptäcka för utomstående. Behovet av stöd kommer troligtvis att öka något det kommande året, särskilt i redan utsatta grupper och områden.

– Det kan ta tid innan pandemins sociala konsekvenser märks och det går inte att förutspå exakt hur det kommer att bli. Men mot bakgrund av det vi vet i nuläget finns skäl att stärka bevakningen, ha en beredskap för att möta ett ökat behov och arbeta förebyggande. Det gäller kommunerna, men också regeringen och myndigheterna, säger Jean-Luc Af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Rapporten Under rådande omständigheter. Konsekvenser av covid-19 för socialtjänstens individ- och familjeomsorg finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

__________________________________

Vi har ändrat logotyp och kortnamn

Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men vi har ändrat logotyp och kortnamn från Vårdanalys till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen.

Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se