Regionala skillnader i graviditetsvården kan minskas
Det finns regionala skillnader i både arbetssätt och resultat i den vård som ges i samband med graviditet och förlossning. Alla skillnader behöver inte betyda att vården är ojämlik, men det finns omotiverade skillnader som bör utjämnas för att vården för gravida och födande kvinnor ska vara jämlik och av god kvalitet. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som publiceras i dag.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått regeringens uppdrag att följa upp och analysera den nationella satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa som pågått sedan 2015. Rapporten Olik eller ojämlik? - En analys av regionala skillnader i graviditetsvårdkedjan, är en delrapport som bland annat undersöker varför regionala skillnader i resultat och arbetssätt uppstår, om skillnaderna är omotiverade och hur dessa skillnader skulle kunna minska.
– Det finns inga enkla svar på varför skillnaderna uppstår, men vi kan se att de bara i begränsad utsträckning beror på att kvinnorna har olika behov eller medicinska förutsättningar i olika delar av landet. En del av orsakerna till skillnaderna är påverkbara, till exempel när det gäller vårdens styrning, arbetssätt och förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete, säger Isabelle Carnlöf, projektledare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Inom graviditets- och förlossningsvården pågår ett utvecklingsarbete inom flera områden där det finns omotiverade skillnader, bland annat genom regeringens satsning på kvinnors hälsa. De nationella resultaten har förbättrats för flera viktiga utfall av vården. Till exempel har andelen kvinnor som får en allvarlig bristning under förlossningen minskat. Den positiva utvecklingen har sammanfallit med att flera viktiga förutsättningar funnits på plats, som exempelvis:
- en gemensam bild av behovet av utveckling, samt motivation till att förändra
- nationella kunskapsstöd som har använts i fortbildning
- strukturer för förbättringsarbete, som till exempel kontinuerlig uppföljning och återkoppling av resultat
- tillgång till aktuell och relevant data och nationella mål att arbeta mot.
– Det här visar på vikten av goda förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. Det är också viktigt att göra vården mer personcentrerad och att rätt kunskapsstöd för medarbetarna finns på plats, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Olik eller ojämlik? finns att läsa och ladda ner på Vårdanalys webbplats.
För mer information: Anne Rådestad, presskontakt
08-690 41 68, anne.radestad@vardanalys.se
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
