Så här tycker befolkningen och primärvårdsläkarna om digitala vårdbesök
Befolkningen föredrar fysiska vårdbesök framför videobesök. Och majoriteten av primärvårdsläkarna ser en risk för att digitala vårdbesök leder till överutnyttjande av vården. Men de läkare och patienter som har erfarenhet av digitala vårdbesök är mer positiva, och flertalet läkare vill arbeta mer med detta än vad de gör i dag. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, som presenteras i dag.
Utvecklingen av digitala vårdbesök går snabbt och de förväntas få en allt större roll i primärvården. För att bidra med kunskap och underlag i den fortsatta utvecklingen har Vårdanalys gjort en undersökning som visar befolkningens, patienters, respektive primärvårdsläkares syn på digitala vårdbesök. I undersökningen bland befolkning och patienter har de svarande ställts inför hypotetiska val mellan olika vårdbesök gällande tre utvalda sjukdomstillstånd.
- Korta väntetider, och att vårdpersonal ska ha tillgång till patientens journal, uppfattas som viktigt hos befolkning och patienter. Däremot värderas inte personlig kontinuitet lika högt när man väljer att genomföra ett videobesök, säger Ida Ahlin, projektledare, Vårdanalys.
Den del av undersökningen som riktar sig till läkare som arbetar på fysiska vårdcentraler har gjorts inom ramen för International Health Policy Survey (IHP). Nio av tio primärvårdsläkare ser en risk för att digitala vårdbesök leder till överutnyttjande av vården, men samtidigt anger sex av tio att patienter kan få snabbare vård och spara tid och pengar genom digitala vårdbesök.
- Det är viktigt att digitala vårdbesök kan användas utifrån individens förutsättningar och medicinska behov, och att regionerna stärker sina kunskaper om när digitala vårdbesök är lämpliga och hur de kan användas på ett effektivt sätt, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör, Vårdanalys.
Rapporten Tre perspektiv på digitala vårdbesök finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se. För mer information: Anne Rådestad, presskontakt 08-690 41 68, anne.radestad@vardanalys.se
_____________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
