Så kan primärvården stärkas i hela landet
De geografiska avstånden är större i landsbygden och kompetensförsörjningen är en särskild utmaning. Samtidigt upplever de flesta patienter att de har tillgång till den vård de behöver, och digitaliseringen bidrar bland annat till en ökad möjlighet att träffa samma behandlare. Men det är viktigt att anpassa nationella beslut och strategier efter lokala förutsättningar, så att primärvården kan stärkas i hela Sverige. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som publiceras i dag.
Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, och tillgången till vård ska vara lika oavsett var i Sverige man bor. Däremot kan vården vara utformad på olika sätt, till exempel på grund av olika förutsättningar i glesbygd och storstad. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag kartlagt tillgängligheten och kvaliteten i landsbygdens primärvård för att se om det finns skillnader mellan landsbygden och andra delar av Sverige.
Rapporten visar att primärvården i landsbygden verkar ta hand om fler personer med komplexa behov. Analysen pekar på områden där landsbygdskommuner har ett sämre resultat än andra kommuntyper, men även att resultaten i andra fall är bättre.
– I mycket avlägsna landsbygdskommuner anger 64 procent att de har en bra eller mycket bra hälsa jämfört med 75 procent i storstadskommuner. Det är något färre som har en fast läkarkontakt på vårdcentralen i landsbygden än i storstäderna, men samtidigt är upplevelsen av samordning och delaktighet större i landsbygden, säger Siri Ståhle, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Kompetensförsörjningen är en särskilt stor utmaning i landsbygden, och förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal skulle behöva stärkas. Rapporten visar även att digitaliseringen kan bidra till att minska resandet för både patienter och personal, öka sannolikheten för patienter att få träffa samma behandlare och dessutom ge personalen en ökad trygghet genom digital kontakt med andra specialister och professioner.
Vårdgivare anpassar sig i många fall till lokala förutsättningar och arbetar aktivt med att hitta lösningar för att säkerställa en god vård i landsbygden. Samtidigt visar rapporten att det finns ett behov av att kunna anpassa nationella och regionala beslut och strategier till landsbygdens specifika förutsättningar.
– Det är viktigt att befolkningens behov av vård tillgodoses samtidigt som behoven kan mötas på olika sätt i olika delar av landet. Förutsättningarna för en god och nära vård behöver följas noga i olika kommuntyper så att primärvården kan stärkas i hela Sverige, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Långt bort men nära. Kartläggning av primärvården i landsbygden finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
__________________________________
Kontakt
Anne Rådestad
Kommunikationsansvarig
08-690 41 68
anne.radestad@vardanalys.se
__________________________________
Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.
Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.
Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.
